Postcovid kostar Sverige miljarder – “För dyrt att ignorera”

Postcovid innebär en hög nota för samhället. I den första svenska undersökningen uppskattas värdet av förlorad livskvalitet hos de drabbade till 19 miljarder kronor per år. Utöver det tillkommer kostnader för vård och förlorad arbetsförmåga.

 – En så utbredd folksjukdom är för dyr för att sopa under mattan. Nu måste Sverige börja agera, säger Lisa Norén, läkare och talesperson i Svenska Covidföreningen.

Samtidigt som forskningen om sjukdomsmekanismer och påverkan på olika organ vid postcovid går framåt kommer också allt fler rapporter som belyser samhällskostnaderna. En ny undersökning som Svenska Covidföreningen har gjort, visar att sjukdomen har stor påverkan på drabbades hälsa och vardag. Närmare hälften av de 1800 personer som svarat har stora svårigheter med, eller klarar inte alls, att utföra vanliga aktiviteter som att arbeta, studera eller utföra hushållsarbete. 45 procent har problem att röra sig och var femte har svårt att sköta sin personliga hygien.

– Många har förlorat möjligheten att leva det liv de hade före sjukdomen och kan inte längre delta fullt ut i vare sig familjelivet eller samhället, säger Lisa Norén.

 Minst 300 000 drabbade i Sverige
Kostnaden för förlorad livskvalitet för de postcoviddrabbade i Sverige kan lågt räknat uppskattas till 19 miljarder kronor per år, vilket motsvarar omkring 52 miljoner kronor om dagen. Beräkningen är gjord med måttet QALY (Quality Adjusted Life Year) som är en vanlig metod för att sätta ett ekonomiskt värde på försämrad livskvalitet och jämföra olika sjukdomars påverkan. En Sifo-undersökning från 2025 visade att minst 300 000 vuxna och barn är drabbade av postcovid. Av dem uppskattas cirka hälften vara svårt sjuka och inkluderas därför i beräkningen.

– Kostnaderna är troligen högre eftersom vi vet att det finns ett mörkertal för postcovid, och att även de som är lindrigt sjuka sannolikt har förlorat livskvalitet. Nu krävs kraftfulla åtgärder för att minska både lidandet och samhällskostnaderna. Vi har inte råd att vänta, säger Lisa Norén.

 Förlorad livskvalitet är dessutom bara en del av samhällsnotan för postcovid. Andra delar är kostnader för vård och att människor inte längre kan arbeta alls eller fullt ut. Postcovid drabbar i hög grad personer som är mitt i livet och enligt en rapport från OECD är effekterna för arbetsmarknad, produktivitet och ekonomisk tillväxt betydande. Rapporten varnar för att medlemsländernas samt EU-ländernas årliga BNP, försiktigt räknat, kan sänkas med 0,1–0,2 procent årligen fram till 2035. För Sverige motsvarar det 6–13 miljarder kronor per år. 

Utöver produktionsbortfallet beräknar OECD att postcovid kan kosta medlemsländernas hälso- och sjukvård cirka 110 miljarder kronor per år de kommande åren. Det kan alltså handla om samhällskostnader i Sverige på totalt omkring 25–30 miljarder kronor per år.

– Det motsvarar hela årsbudgeten för stora universitetssjukhus som Sahlgrenska och Karolinska, och kostnaderna kommer inte att försvinna. Hundratusentals svenskar lever med postcovid och så länge viruset cirkulerar fortsätter fler att drabbas, säger Lisa Norén. 

Specialiserade mottagningar ger resultat
Svenska Covidföreningens undersökning bekräftar också att postcovid är långvarigt för många. 40 procent av de drabbade svarar att deras tillstånd har varit oförändrat det senaste året. En tredjedel har blivit sämre och närmare en tredjedel har blivit bättre. De som blivit bättre har i högre utsträckning fått komma till en postcovidmottagning.

– Vi ser att specialiserade postcovidmottagningar har en positiv effekt och därför behöver regionerna satsa på det. Idag är köerna till landets få mottagningar årslånga. Många är dessutom alltför sjuka för att kunna ta sig över halva landet för att få träffa en läkare som kan sjukdomen. Det är definitivt inte jämlik vård, säger Lisa Norén.

Fakta: Enkät om postcovid

• Cirka 1800 vuxna med postcovid svarade på enkäten.
• I genomsnitt hade de som svarade ett hälsotillstånd på 43 på en skala 0–100. Innan postcovid hade de i genomsnitt 87 på samma skala.
• De vanligaste symtomen är bland andra belastningsutlöst symtomförsämring (PEM), fatigue (extrem trötthet), hjärndimma, minnessvårigheter, förhöjd puls, yrsel och smärtor.
• Enkäten genomfördes av Svenska Covidföreningen, i samarbete med Lunds universitet, under april-maj 2026.
  

7 punkter för Sveriges 300 000 postcovidsjuka

Svenska Covidföreningens krav till de politiska partierna inför valet:

1. En nationell strategi för postcovid
2. Ett kunskapslyft för primärvård och elevhälsa
3. Tillgång till specialiserad vård i varje sjukvårdsregion – inom vårdgarantin
4. Rätt stöd till de drabbade barnen
5. Anpassade arbetsplatser och trygghetssystem
6. Ökade satsningar på biomedicinsk forskning
7. Bättre skydd mot nya covidinfektioner