Sifo: 280 000 svenskar är drabbade av postcovid

Fem år efter pandemins start har 280 000 personer i Sverige mellan 16 och 84 år postcovid, visar en ny Sifo-undersökning. Ändå uppger 3 av 4 svenskar att de inte känner någon som är drabbad, och mycket få svarar att de pratar om vår nya folksjukdom. Därför startar Svenska Covidföreningen nu en kampanj för att öka medvetenheten hos allmänheten.

– Vi måste bli bättre på att prata om postcovid, både privat och i samhället i stort. Det här är en allvarlig sjukdom, men många lider i tysthet, säger Lisa Norén, specialistläkare och talesperson för Svenska Covidföreningen, SCF.

I Sifo-undersökningen, som genomfördes i februari svarar 3,3 procent av de tillfrågade mellan 16 och 84 år ja på frågan om de har postcovid. Räknar man dessutom med barnen och de yngre tonåringarna, som inte ingick i undersökningen, betyder det att Sverige totalt har åtminstone 300 000 postcovidsjuka.

Siffran tre procent stämmer väl överens med internationella uppgifter om hur vanligt postcovid är, bland annat från WHO. Men betydligt fler än så svarade i Sifo-undersökningen att de har eller har haft något av de vanligaste symtomen på samma sjukdom i mer än tre månader, vilket kan tala för att den första frågan bara fångar toppen av isberget.

– Oavsett hur stort mörkertalet är ger dessa siffror en tydlig fingervisning om att postcovid är en utbredd folksjukdom även här i Sverige. Detta är den bästa uppskattningen som finns hittills, men nu behövs fler initiativ för att kartlägga den stora påverkan postcovid har på samhället, säger Anja L Sundberg, vice ordförande i SCF.

Sifo-undersökningen bekräftar vad som tidigare setts internationellt. Sjukdomen drabbar alla befolkningsgrupper, med en viss överrepresentation hos kvinnor.

Målet är att fler ska våga prata om sin sjukdom
I undersökningen svarar 76 procent att de inte känner någon som har postcovid.

– När 1 av 30 svenskar är drabbade är det osannolikt att merparten inte skulle ha någon med postcovid i sin bekantskapskrets, på jobbet, i klassen eller i släkten. Vi tror att svaren på den här frågan är en effekt av att vi knappt talar om den här sjukdomen, säger Anja L Sundberg.

Sifo-undersökningen visar nämligen samtidigt att 9 av 10 svenskar sällan eller aldrig pratar om postcovid, vilket kan vara en möjlig förklaring till att kännedomen om sjukdomen är låg.

Mätningen är en del av Svenska Covidföreningens kampanj som inleds under Long Covid Awareness Month i mars, för att få fler att uppmärksamma hur många som är drabbade av postcovid. Målet är att fler ska våga prata om sin sjukdom och att samhället ska bli bättre på att hjälpa de drabbade.

Postcovidsjuka känner sig misstrodda
En annan undersökning som Svenska Covidföreningen samtidigt har genomfört bland cirka 1400 personer med postcovid visar att nästan hälften har känt sig misstrodda, till och med av människor de bryr sig om, när de berättat om sin sjukdom. Mer än var tredje har också avstått från att berätta om sina postcovid-symtom av rädsla för att det ska påverka dem negativt i yrkeslivet.

– Eftersom vi varken pratar om förekomsten eller allvarlighetsgraden, har få svenskar kunskap om vad postcovid verkligen innebär. Man ser därför inte elefanten i rummet: Att covid-19 beror på ett virus som kan skada både akut och långvarigt. Det hände efter SARS1 2003, och det händer nu. Det är helt oacceptabelt att Sverige fortsätter ignorera och misstro människor i alla åldrar som lider av världens nya folksjukdom, säger Lisa Norén.

Bakgrund: Så drabbar postcovid samhällsekonomin

• Den utbredda förekomsten av covidutlöst sjukdom påverkar inte bara individerna, utan också samhällsekonomin. Forskare vid Yale beräknar den globala samhällskostnaden för postcovid till en procent av världens BNP.
• I Europa har bland andra EU-kommissionen och OECD reagerat på siffrorna. Beslutsfattare i både Tyskland och Nederländerna tar också krafttag i frågan.
• I Sverige saknas liknande initiativ och Socialstyrelsens metod att räkna diagnoskoder verkar bara fånga upp omkring en tiondel av de drabbade.

Fakta: Sifo-undersökningen
Undersökningen gjordes på uppdrag av Svenska Covidföreningen av Kantar Media under februari 2025. Totalt deltog 1 254 personer 16–84 år i undersökningen, som genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen.
I undersökningen uppger:

• 1 av 30 att de har postcovid (3,3 procent)
• 3 av 4 att de inte känner någon som har postcovid (76 procent)
• 9 av 10 att de sällan eller aldrig pratar om postcovid (89 procent)

Frågor i undersökningen:

• Har du själv eller någon du känner postcovid?
• Postcovid (Long Covid på engelska) är ett paraplybegrepp som omfattar många olika följdkomplikationer efter covid-19. Enligt WHO:s definition ska symtomen ha pågått i minst tre månader för att klassas som postcovid, och inte kunna förklaras med en annan diagnos. Postcovid kan påverka alla organsystem i kroppen. Vanliga symtom är svår trötthet och uttröttbarhet, hjärndimma, andningssvårigheter, förändringar i lukt och smak, långvarig feber, huvudvärk, symtom från hjärta och blodkärl samt att man blir sämre i sina symtom av att anstränga sig. Har du eller någon du känner drabbats av ett eller flera av ovanstående symptom efter en misstänkt eller bekräftad covid-19 infektion, utan att dessa har kunnat förklaras med en annan diagnos?
• Hur ofta pratar du med andra i din bekantskapskrets om postcovid/långvariga symtom efter covid-19?

Kontakt:

info@covidforeningen.se

Pressbilder