Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har sammanställt aktuell forskning om postcovid. Resultaten visar bland annat påverkan på immunförsvaret, försämrad livskvaliteten och att belastningsutlöst symtomförsämring (PEM) är vanligt.
SBU publicerade i maj 2026 en sammanfattning av tolv systematiska översikter om postcovid, baserade på närmare 600 studier. SBU betonar att forskningsunderlaget fortfarande är begränsat inom vissa områden, men bedömer samtidigt att forskningen kan ge värdefull kunskap för vården.
- Forskningen visar stöd för att postcovid är förknippat med långvarig påverkan på immunförsvaret. Autoantikroppar har identifierats i majoriteten av studierna som undersökt detta och molekylära förändringar har observerats inom flera områden, bland annat vid trötthet, neurologiska och kardiovaskulära symtom samt vid tecken på kronisk systemisk inflammation.
- Postcovid kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Smärta och andra besvär, nedsatt rörlighet och svårigheter att klara vardagliga aktiviteter förekommer, liksom oro och nedstämdhet.
- Efter covid-19 finns en förhöjd risk för många långvariga fysiska symtom. Neuromuskulära tillstånd är vanliga och minskar generellt över tid, medan neuropatisk smärta kan kvarstå.
- PEM (belastningssutlöst symtomförsämring) är vanligt hos personer med svårare postcovid. SBU:s sammanställning anger en förekomst på omkring 60–70 procent vid svårare postcovid, jämfört med omkring 9 procent i mindre svåra fall. Pacing-baserad rehabilitering kan enligt sammanställningen minska frekvensen och intensiteten av PEM.
- När det gäller återgång i arbete pekar forskningen på att multidisciplinära insatser samt en gradvis återgång kan underlätta rehabiliteringen. Graderad träning bör undvikas om den inte tar hänsyn till PEM.
- En viktig övergripande slutsats är att postcovid behöver förstås som ett biologiskt tillstånd med stor påverkan på många delar av livet, samtidigt som kunskapsläget fortfarande utvecklas och vissa slutsatser är osäkra.