Våra medlemmar får inte den vård de borde kunna förvänta sig. Okunskapen är stor vilket leder till att relevanta utredningar inte görs och patienter går miste om symtomlindrande behandling. Det är en del av Svenska Covidföreningens inspel till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som undersöker hur väl primärvården klarar sitt uppdrag.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera lagstiftningen om primärvårdens grunduppdrag. I det arbetet har de ställt frågor till olika patientföreningar för att få reda på hur väl primärvården lever upp till grunduppdraget ur patienternas perspektiv.
Svenska Covidföreningen har tidigare skickat in svar, där vi menar att våra medlemmar i mycket liten utsträckning får den vård som de borde kunna förvänta sig från primärvården idag. Det har vi även sett i vår enkät från 2025 då hela 68 procent svarade att de har känt sig misstrodda av vårdpersonal när de har berättat om sina postcovidsymtom.
Nyligen hade föreningens talesperson Lisa Norén och Cecilia Meldahl, verksamhetsutvecklare, ett möte med utredarna på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
– De har lyssnat på våra synpunkter och även om utredningen inte handlar om just postcovid så upplever vi att vår bild av primärvårdens brister även delas av andra patientgrupper. Vi är glada att höra att myndigheten kommer lyfta många av problemen i rapporten, säger Cecilia Meldahl.
Utbredd okunskap
Svenska Covidföreningen har i våra svar till myndigheten betonat vår bild av att kunskapen om postcovid är låg inom vården, tyvärr på alla nivåer – både inom primärvård och specialistvård. Trots att cirka 300 000 vuxna och barn i Sverige är drabbade, utifrån internationell forskning om prevalens och vår Sifo-undersökning från 2025.
Den utbredda okunskapen om postcovid leder till att våra medlemmar inte får göra relevanta undersökningar, exempelvis vid misstänkt POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom). De får ofta inte tillgång till symtomlindrande behandling, eftersom läkare inte vet vilken medicinering som faktiskt kan hjälpa och de får ibland direkt skadliga rekommendationer, som att det är bra att komma ut och röra på sig även om man lider av belastningsutlöst symtomförsämring (PEM).
På frågan om erfarenheter av primärvårdens samordning av vården har vi svarat att den är undermålig och att det i regel krävs att den som är sjuk själv driver på för att få vård och håller samman de olika initiativen vilket är oerhört ansträngande. Med fysio- och arbetsterapeuter ser vi att det i högre grad finns en kontinuitet.
Inte likvärdig vård
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys vill också veta om vi upplever att våra medlemmar har tillgång till likvärdig vård och på det har vi svarat: absolut inte. De regionala skillnaderna är tydliga då det endast finns en specialistenhet för utredning av postinfektiösa sjukdomar i Sverige idag: mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Det krävs stort driv som patient för att ens få komma dit, något som många postcoviddrabbade är för sjuka för att orka med. Dessutom är väntetiden 12 månader.
Vi har också betonat att barn och ungdomar med postcovid är en klart förbisedd grupp som ofta har svårt att få rätt diagnos. Föräldrar uppmanas att vara strängare och påminns om skolplikten och barnens hälsa försämras i en del fall ytterligare när de tvingas göra mer än deras kroppar klarar av. För barn är det dessutom ännu svårare att få specialistvård för postcovid.
Fakta: Primärvårdens grunduppdrag
- 2021 definierades primärvårdens grunduppdrag i lag. Grunduppdraget berör nu områdena: tillgodose vanligt förekommande vårdbehov, se till att vården är lättillgänglig, tillhandahålla förebyggande insatser, samordna olika insatser och möjliggöra medverkan vid genomförande av forskningsarbete och tillhandahålla rehabiliterande insatser.
- Syftet med lagen var att göra primärvårdens uppdrag tydligare och i förlängningen mer jämlik.
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagstiftningen. Resultatet ska redovisas december 2026.
