Kategori Debattartiklar, Nyheter

Minst 300 000 svenskar lider av postcovid – många av dem kraftigt funktionsnedsatta. Men när Sverige ska dra lärdomar inför nästa pandemi glöms de återigen bort, skriver företrädare för Svenska Covidföreningen.

Innan sommaren presenterade regeringens utredare Jan Albert delbetänkandet Stärkt pandemiberedskap. Svenska Covidföreningen är inbjuden remissinstans och i dagarna lämnade vi vårt remissvar där vi lyfter flera brister.

Minska risken för kronisk sjukdom

Att inkludera långsiktiga konsekvenser, som smittskyddslagen säger, borde vara en självklar och viktig del i en pandemiplan. Det konstaterar även EU-kommissionen i sin resolution Covid-19-pandemin: lärdomar och rekommendationer inför framtiden. Men ingenstans i delbetänkandet diskuteras hur en framtida pandemi kan orsaka långvarig sjukdom. Det är som om en utredning om trafiksäkerhet bara skulle bry sig om de runt 200 som dör i trafiken varje år och strunta helt i alla som skadas.

I dag vet vi mer om hur allvarligt covid-19 har påverkat hälsan för många svenskar. Det som heter postcovid, och som för många innebär en svår, kronisk sjukdom, har drabbat en till sex procent enligt Nordiska ministerrådets rapport från 2025.

Konsekvenserna är allvarliga. För de enskilda personerna som lider av sjukdomen, men också för samhället i stort, inklusive ekonomin. Trots det saknas en strategi för att minska risken för att människor drabbas av kronisk sjukdom inför nästa pandemi – och för att ta hand om de som drabbas.

Vissa blev aldrig friska

Den senaste tiden har vi kunnat följa den uppmärksammade debatten om Folkhälsomyndigheten som har en central roll i Sveriges pandemiberedskap. Vi välkomnar diskussionen om bristande kompetens i ledningen för myndigheten. Men problemen är inte nya – de har funnits under hela pandemin. Även när myndigheten hade medicinsk expertis i sin högsta ledning. Coronakommissionen var också hård i sin kritik mot Folkhälsomyndighetens hantering av pandemin.

Ett avgörande misstag var att man enbart fokuserade på risken att dö i akut covid-19, något som främst drabbade riskgrupper. Budskapet från Folkhälsomyndigheten var att antingen dör man eller så klarar man sig oskadd. Den tredje kategorin – de som inte blev friska – tog de aldrig höjd för. Inte ens när rapporterna om postcovid började strömma in våren 2020.

Sedan dess har Folkhälsomyndigheten – till skillnad från sina motsvarigheter i många andra länder – konsekvent undvikit att ta hänsyn till smittans långvariga effekter på folkhälsan.

Blundar för ny folksjukdom

När myndigheten exempelvis skulle undersöka hur pandemin påverkat barn och ungas hälsa bortsåg de helt från alla de som drabbats hårt av sjukdomens långvariga effekter för att i stället fokusera på frågor om oro och hur tråkigt det var att sitta hemma. Ett annat tydligt exempel är den heltäckande rapporten Folkhälsan i Sverige, från 2025, där postcovid inte nämns en enda gång. Det kan tyckas ironiskt när postcovid har drabbat så många, så allvarligt, att det nu klassas som en folksjukdom.

Långvariga hälsokonsekvenser av en pandemi måste ingå i begreppet ”folkhälsa”, och därmed i myndigheters ansvar, beredskapsplaner och kostnadskalkyler. Eftersom Folkhälsomyndigheten, trots sitt uppdrag, hittills inte bedömt att det varit deras ansvar behöver regeringen förtydliga det.

Slutligen behövs en större transparens kring beslut i smittskyddsfrågor. När strategin till stor del bygger på att befolkningen tar eget ansvar måste alla få aktuell och korrekt kunskap – både om sjukdomen och hur man bäst skyddar sig mot smitta. Tyvärr har det inte varit fallet under covid-19-pandemin.

Nästa pandemi kan bli värre

Vi uppmanar regeringen att:

  1. tydliggöra Folkhälsomyndighetens ansvar för smittspridningens konsekvenser för folkhälsan, både de akuta och de långvariga
  2. lyfta fram akuta sjukdomars långvariga fas som ett specifikt område för myndigheten att bevaka och öka medvetenheten om
  3. införa en handlingsprincip baserad på försiktighetsprincipen. Brist på evidens och beprövad erfarenhet får inte leda till handlingsförlamning.

Vi vet inte när nästa globala hälsokris kommer, men den kan vara både mer dödlig och mer skadlig. När vi har chansen att dra lärdomar från covid-19-pandemin får vi inte blunda för misstagen som begåtts.

Publicerades på Altinget Debatt 11 september 2025.

Fler nyheter