Trots att postcovid fortsätter att orsaka stort lidande finns en stor risk att kunskapsutvecklingen avstannar och att de drabbade lämnas utan nödvändig hjälp från vården. Det skriver Lisa Norén, talesperson i Svenska Covidföreningen och Jan Nilsson, ordförande för kommittén för hälsofrågor vid Kungliga Vetenskapsakademien i en debattartikel på Altinget Debatt.
Covid-19-pandemin har varit en av vår tids största samhällsutmaningar. Fokus sattes på att hindra smittspridning och ta hand om de svårast akut sjuka. I stort lyckades sjukvården möta dessa utmaningar. Det stod dock tidigt klart att många som smittats utvecklade långvariga och svåra funktionsnedsättningar efteråt, ett tillstånd som gavs namnet postcovid.
Det är väl känt att vissa virusinfektioner kan ge upphov till långvariga trötthetssymptom, men postcovid var av en svårighetsgrad som sjukvården inte tidigare mött. Då det saknades blodprov som kunde bekräfta diagnosen och riktlinjer om behandling upplevde många drabbade att sjukvården inte erbjöd någon hjälp.
300 000 svenskar kan vara drabbade
Det har nu gått sex år sedan det första covid-19-fallet i Sverige. Vaccin har utvecklats som skyddar mot svår akut sjukdom, men för omhändertagandet av personer som drabbats av postcovid har utvecklingen inte varit lika positiv.
Hur många i Sverige som lider av postcovid vet vi inte, för det saknas tillförlitlig statistik. Internationella studier talar för att minst tre procent av befolkningen drabbats, vilket motsvarar runt 300 000 svenskar. Siffran stämmer även väl överens med den Sifo-undersökning som Svenska Covidföreningen gjorde förra året.
Även om risken att drabbas av postcovid har minskat, insjuknar människor fortfarande efter covid-19-infektioner. Samtidigt har vidden av samhällsproblemet postcovid klarnat. OECD har uppskattat medlemsländernas kostnad till 1,5 procent av BNP – motsvarande hisnande 1 000 miljarder dollar årligen – baserat på produktivitetsbortfall och förlorade friska levnadsår.
Ofta återhämtar sig de som drabbats av postcovid, men av dem som varit sjuka i mer än ett år blir få helt återställda. I många fall kvarstår problem med trötthet och koncentrationssvårigheter som kan vara uttalat handikappande och försämra livskvaliteten.
Forskningsstudier har också visat att genomgången covid-19 ökar risken att senare drabbas av sjukdomar som diabetes, Alzheimers och hjärt-kärlsjukdomar.
Forskningen går framåt
Stora forskningsinsatser har gjorts för att förstå sjukdomens uppkomst och utveckla behandling. Före jul 2025 arrangerade Kungliga Vetenskapsakademien, Vetenskapsrådet, Svenska Covidföreningen och Svenska Läkaresällskapet ett symposium för att sammanfatta forskningsläget.
- Presentationerna visade att stora framsteg gjorts när det gäller såväl förståelsen av bakomliggande sjukdomsmekanismer och underliggande ärftlig risk att drabbas, som kunskapen om blodmarkörer som kan användas för att stödja diagnos och om fysisk rehabilitering.
- Regeringen behöver ge riktat stöd till forskning om postcovid och ge berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa att vården ges tillräckligt kunskapsstöd
Drabbade gav en bild av att mycket lite av dessa framsteg fått genomslag i vården och att kunskapen om postcovid inom vården är fortsatt låg. Trots framstegen inom forskningen finns dock ett stort fortsatt behov av att utveckla bättre diagnostik och behandling.
Det faktum att alla specialistmottagningar för postcovid utom den i Stockholm lagts ner begränsar möjligheterna till sådan forskning.
Riskerar att gå patienterna förbi
Trots att postcovid fortsätter att orsaka stort lidande för många ser vi en stor risk att kunskapsutvecklingen avstannar och att de drabbade lämnas utan nödvändig hjälp från vården. För att förhindra detta behöver regeringen tillsammans med regionerna göra flera åtgärder.
- Regeringen behöver ge riktat stöd till forskning om postcovid och ge berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa att vården ges tillräckligt kunskapsstöd. Detta kunskapsstöd bör vara ett levande dokument som kontinuerligt uppdateras i samverkan med forskare, sjukvårdens professioner och drabbade.
- Regionerna måste ta ansvar för att ny kunskap får ett genomslag i vården och då särskilt inom primärvården. Om flera regioner återskapar sina multidisciplinära specialistmottagningar för postcovid ges bättre förutsättningar för fortsatt forskning och bättre vård.
Postcovid har drabbat många svårt. För forskningen har den varit en utmaning att förstå, men vi ser att kunskapen nu växer och möjligheterna till behandling blir allt större. Vi har alla ett ansvar för att se till att detta kommer de som drabbats av postcovid till godo.
Publicerades på Altinget Debatt 17 mars 2026.
