Många med postcovid kämpar för att få vård och bli tagna på allvar. När frågan nyligen lyftes i ett riksdagsseminarium fick politiker ta del av både drabbades vittnesmål och den senaste forskningen.
– Jag hade drömmar och framtidsplaner, men sedan 2020 står mitt liv stilla. Jag lever, men det är inget liv. Det händer ingenting och jag orkar ingenting, berättade Ima Svenonius, 19 år.
Tillsammans med Julina Hedin beskrev hon hur det är att leva med postcovid. Tjejerna vittnade om det svåra lidandet som sjukdomen innebär och kampen att få vård, stöd och förståelse från omgivningen.
– Jag har behövt sluta träna, tappat vänner och halkat efter så mycket i skolan att jag ännu inte har en gymnasieexamen. Jag har blivit isolerad och sett mitt liv och mina mål springa iväg från mig utan någon möjlighet att hinna ikapp. Min värld krympte till ett rum och jag har känt mig oduglig som inte kunnat ta kontrollen över mitt eget liv, sa Julina Hedin.
Hon berättade också om hur hon blivit tvingad till att träna under idrottslektioner för att sedan behöva sova i två dygn. Och hur hon blivit misstrodd av både läkare, rektorer och lärare. Nu anses Julina färdigutredd, trots svåra symtom.
– Det är skamligt hur Sverige, som utger sig för att vara ett välfärdsland, kan behandla sina sjuka barn med sån ignorans.
Tjejernas starka berättelser berörde hela publiken. De är långt ifrån ensamma om att sakna vård och stöd från samhället. De efterföljande talarna Judith Bruchfeld, överläkare och docent i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet och Artur Fedorowski, överläkare och professor i kardiologi, betonade båda två att postcovid är en fysisk sjukdom med tydliga kliniska fynd och att det finns symtomlindrande behandling, exempelvis för POTS, men att alla patienter inte får tillgång till behandling på grund av bristande kunskap inom primärvården.
“Postcovid är dyrt”
Riksdagsledamöterna fick också veta mer om samhällskostnaderna för postcovid. Gunhild Alvik Nyborg, läkare vid Oslo universitetssjukhus, doktor i epidemiologi och samhällsekonom föreläste om temat: Folkhälsoproblemet och samhällskostnaden. Forskning som hon arbetat med visar bland annat att besök i primärvård ökat mer än förväntat i Norge 2024. Forskarna ser också en tydlig trend i att läkemedelsanvändning för hjärt-kärlsjukdom ökat mer än förväntat.
Gunhild Alvik Nyborg presenterade siffror för samhällskostnader från flera internationella studier. Bland andra OECD som beräknat att de årliga kostnaderna för postcovid är cirka 1,5 procent av ländernas BNP (vilket motsvarar närmare 100 miljarder svenska kronor). Gunhild Alvik Nyborg uppmaning till politikerna var att dels satsa på förebyggande åtgärder som smittskydd och övervakning av viruset. Men och att satsa på forskning om långtidseffekter. Avslutningsvis citerade hon forskarkollegan David Cutler, professor vid Harvard University.
– Postcovid är dyrt. All forskning som kan ge viss effekt kommer att vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Hoppas att politikerna lyssnar
Svenska Covidföreningens talesperson Lisa Norén höll ett ett tal där hon bland annat lyfte Svenska Covidföreningens 7 punkter för Sveriges 300 000 postcovidsjuka inför valet 2026. De omfattar bland annat en nationell strategi för postcovid, kunskapslyft för primärvården och elevhälsan, anpassade trygghetssystem och satsningar på biomedicinsk forskning.
– Det här är sju områden där vi vill att ni politiker agerar för att Sverige ska börja ta postcovid på allvar. Myndigheterna löser det tyvärr inte på egen hand, sa Lisa Norén.
Slutligen lyfte Lisa Norén Svenska Covidföreningens valenkät, som nyligen publicerades, där de politiska riksdagspartierna ställer sig bakom flera av kraven.
– Vi hoppas att 2026 inte bara blir året vi börjar prata om postcovid, utan också året när vi går från ord till handling. Vi hoppas att ni som är här idag vill fortsätta lyssna på de drabbades perspektiv även efter idag.
Fakta: Riksdagsseminarium 18 mars
- Kunskapsseminariet arrangerades av Anna Vikström (S), ledamot i socialutskottet, tillsammans med Svenska Covidföreningen, Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet.
- Jan Nilsson, ordförande för kommittén för hälsofrågor vid Kungl Vetenskapsakademien och Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet deltog.
- Riksdagsledamöter och andra inbjudna gäster var på plats för att lyssna.
Skriv under vår namninsamling
Under 7 punkter har vi samlat våra krav till de politiska partierna inför valet. Vi vill att Sverige ska börja ta postcovid på allvar, och se till att alla de 300 000 barn och vuxna som drabbats ska få den hjälp och det stöd de behöver från samhället.
Håller du med? Skriv under vår namninsamling och hjälp oss få politikerna att lyssna.
Bildgalleri
Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.
Foto: Staffan Danielsson
