SBU har tagit fram tre nya rapporter om postcovid. Svenska Covidföreningen har haft en dialog med myndigheten inför arbetet och tror att sammanställningen av systematiska översikter kan göra stor nytta för sjukvården. Samtidigt går forskningen snabbt framåt och rapporterna ger därför inte en helt aktuell bild av kunskapsläget.
Statens Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) fick i uppdrag av regeringen att ta fram kunskapsöversikter om postcovid. Det resulterade i tre rapporter som publicerades innan sommaren: en kartläggning av behandlings- och rehabiliteringsstudier, en översikt av studier som undersökt effekter av fysisk träning och en redovisning av systematiska översikter om postcovid.
Bra sammanställning av översiktsstudier
Svenska Covidföreningen gav tidigt inspel till SBU om vilka frågeställningar som var relevanta, exempelvis bakomliggande sjukdomsmekanismer. Detta finns nu med i sammanställningen av översiktsstudier, som även omfattar bland annat förekomst av postcovid, patienters och vårdpersonals upplevelser, PEM (belastningutlöst symtomförsämring) och andra symtom.
– Vi uppskattar verkligen att SBU har lyssnat på våra synpunkter om vad vården behöver veta om postcovid. För första gången kan vi ställa oss bakom en myndighetsrapport om postcovid, säger Cecilia Meldahl, verksamhetsutvecklare på Svenska Covidföreningen.
Föreningen betonar också att rapporten tydligt visar att det finns ett omfattande forskningsfält gällande postcovid, med olika forskare som gång på gång rapporterar objektiva avvikelser rörande biologiska funktioner i många av kroppens organ.
Aktuella behandlingsmöjligheter saknas
När det gäller kartläggningen av behandlings- och rehabiliteringsstudier konstaterar Svenska Covidföreningen att det är tydligt att den sammanställer forskning som planerades 2020-2022, vilket innebär att många behandlingar som diskuteras i dagsläget saknas, exempelvis läkemedel som Ivbabradin och LDN. Istället handlar behandlingsstudierna framför allt om olika kosttillskott, varav en del inte ens finns i Sverige. Föreningen saknar också studier om behandlingar av vanliga symtom som POTS och mastcellsaktivering.
– Kunskapen inom området går snabbt framåt. Därför bör SBU få ett nytt uppdrag gällande aktuella behandlingar, säger Cecilia Meldahl.
Få studier tar hänsyn till PEM
Den tredje rapporten behandlar frågan om fysisk träning vid postcovid. SBU har tittat på 21 studier och skriver att det sammanvägda resultaten visar att fysisk träning förbättrar syreupptagningsförmåga, lungfunktion och fysisk funktion hos personer med postcovid. Svenska Covidföreningen understryker att flera av studierna har metodologiska brister och endast sex av studierna har tagit hänsyn till PEM. Föreningen uppskattar att det finns ett kapitel om PEM, men tycker att PEM borde lyfts även i samband med slutsatserna.
– Det är alltid bra med träning, så länge den håller sig på en nivå där den inte skadar kroppen. Ingen läkare skulle säga att det är bra att en maratonlöpare springer så länge att man får en stressfraktur. Forskning visar att träning som utlöser PEM kan vara direkt skadlig och leda till att drabbade försämras långvarigt. Det är viktigt att få med i en sån här rapport, säger Cecilia Meldahl.
Fortsätter dialogen med Socialstyrelsen
Svenska Covidföreningen har lämnat synpunkterna på de tre rapporterna till både SBU och Socialstyrelsen, som ska använda rapporterna i sitt arbete med att ta fram åtgärder för sprida kunskap inom området till vårdpersonal och andra relevanta aktörer. Föreningen kommer att ha fortsatt dialog med Socialstyrelsen som ska vara klara med uppdraget i november.
Här kan du läsa våra kommentarer som vi lämnat till SBU angående rapporterna.
