Vad händer egentligen i kroppen när man har postcovid? Och varför? Lisa Norén, specialistläkare och talesperson för Svenska Covidföreningen föreläser om spännande fynd från de senaste årens forskning om sjukdomsmekanismer, både från Sverige och andra länder.
På ett pedagogiskt sätt går Lisa Norén igenom mycket av den kunskap som finns idag och berättar också om flera behandlingsstudier som pågår. Häng med på en resa in i celler, vävnader, system och organ!
Här kan du se det inspelade webbinariet. Längre ner på sidan finns en textsammanfattning.
Sammanfattning av föreläsningen
Vad händer i kroppen vid postcovid?
Postcovid är ett tillstånd som kan uppstå efter en covid-19-infektion, där symtomen kvarstår i minst tre månader och inte kan förklaras av andra sjukdomar. Det drabbar cirka 5–10 procent av dem som haft covid-19, oavsett om infektionen varit mild eller svår. Kvinnor verkar drabbas något oftare än män.
En komplex sjukdom
Postcovid är inte en enda sjukdom, utan snarare ett samlingsnamn för flera olika tillstånd. Forskningen visar att flera orsaker kan finnas samtidigt:
1. Virusrester i kroppen
Viruset SARS-CoV-2 kan lämna kvar delar av sig själv i kroppen – inte levande virus, men proteiner och andra rester. Dessa kan fortsätta reta immunförsvaret och orsaka långvariga symtom.
2. Stört immunförsvar
Immunsystemet verkar hamna i obalans. Det kan leda till:
• Långvarig låggradig inflammation
• Autoimmunitet (kroppen angriper sig själv)
• Påverkan på tarmfloran
• Återaktivering av gamla virus (som bältros eller herpes)
3. Inflammation i hjärnan
Forskning visar att vissa med postcovid har tecken på inflammation i hjärnan, vilket kan förklara symtom som ”hjärndimma”, trötthet och koncentrationssvårigheter.
4. Skador på blodkärl och mikroproppar
Viruset kan skada blodkärlens insida, vilket leder till små blodproppar (mikroproppar). Dessa kan störa blodflödet och syretillförseln till olika delar av kroppen, vilket i sin tur kan ge symtom från muskler, hjärna och andra organ.
5. Störd ämnesomsättning i cellerna
Cellerna får inte tillräckligt med syre och energi, vilket påverkar kroppens ork och funktion. Det kan också förklara varför många med postcovid blir sämre efter fysisk eller mental ansträngning – ett fenomen som kallas PEM (post-exertional malaise).
Vad händer nu?
Forskningen går framåt. Man hoppas kunna:
• Identifiera olika undergrupper av postcovid
• Utveckla bättre diagnosmetoder
• Hitta behandlingar som riktar sig mot virusrester, inflammation och mikroproppar
Exempel på behandlingar som testas:
• Antivirala läkemedel
• Anti-inflammatoriska antikroppar
• Blodförtunnande medel
• Andra läkemedel som påverkar immunförsvaret eller koagulation
Sammanfattning
Postcovid är en komplex sjukdom som påverkar flera system i kroppen. Forskningen visar att det kan handla om en kombination av virusrester, immunstörningar, inflammation, blodproppar och syrebrist i cellerna. Det finns ännu inga enkla svar, men kunskapen ökar – och med den hoppet om bättre diagnos och behandling.
Om föreläsaren
Lisa Norén är specialistläkare i allmänmedicin, författare till böckerna om Postcovidlotteriet och talesperson för Svenska Covidföreningen. Hon är sedan 2020 själv sjuk i covidutlöst hjärtsjukdom och vill bidra till ökad kunskap i vården och samhället om postcovid.
Webbinariet anordnades inom ramen för projektet Hälsa och goda livsvillkor för personer med postcovid, som finansieras av Allmänna Arvsfonden.
