Temat för lunchwebbinariet den 25 april var POTS (Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom). Specialistfysioterapeut Karin Nordström delade med sig av sin erfarenhet och gav tips kring egenvård och rehabilitering. Webbinariet är en del av projektet Hälsa och goda livsvillkor för personer med postcovid (med stöd av Allmänna arvsfonden).
Sammanfattning
Karin beskrev POTS som en autonom dysfunktion där det autonoma nervsystemet inte reglerar blodtryck och puls korrekt. Hon betonade vikten av att utesluta andra hjärt- och lungsjukdomar först.
Vanliga symtom inkluderar hjärtklappning, yrsel, mag- och tarmproblem, sömnsvårigheter och smärta. POTS kan även förekomma tillsammans med tillstånd som hypermobilitet, mastcellsaktiveringssyndrom och ME.
Behandlingsstrategier:
- Icke-farmakologiska: Ökat vätske- och saltintag, användning av kompressionskläder, små måltider och individanpassad fysisk träning.
- Farmakologiska: Läkemedel kan behövas för att sänka puls eller höja blodtryck.
- Rehabilitering: Fokus på långsam stegring av fysisk aktivitet, utgång från individens nuvarande kapacitet och mycket hänsyn till återhämtningstid.
Träningen bör börja försiktigt, ofta med styrketräning eller lättare konditionsträning i liggande eller sittande position, och stegras långsamt i både tid och intensitet. Kraftig överbelastning måste undvikas för att inte försämra symtomen. Karin poängterade också vikten av regelbundenhet, individanpassning och att ge kroppen tid.
Viktiga råd:
- Små steg och tålmodig progression. Agera försiktigt om du har PEM, så att du inte får bakslag.
- Växla mellan fysisk träning och återhämtning.
- Viktigt med balans i vardagsaktiviteter (inte bara träning).
- Stresshantering och återhämtning är lika viktiga som fysisk träning.
Hon avslutade med att svara på frågor. Nedan följer två av dem:
Hur kan man börja träna försiktigt om man får symtom vid pulshöjning?
- Karin förklarade att pulsen ska gå upp vid fysisk aktivitet, men om den stiger väldigt mycket (t.ex. från 80 till 140) kan det bli för ansträngande.
- Viktigt att känna efter: Träningen ska kännas ”lätt” till ”något ansträngande” enligt en ansträngningsskala (Borgs RPR-skala). Symtomökning efter träning ska inte pågå längre än 1–2 dagar. Om det gör det har man troligen tränat för hårt.
- Att använda en pulsklocka för att sätta ett personligt larm kan vara ett bra hjälpmedel.
Vad kan man använda som hjälpmedel i vardagen?
- Tips inkluderade elcykel, pulsklocka (med larmfunktion vid hög puls), kompressionskläder och att öka buktryck vid svimningskänsla (sitta på huk, korsa benen vid stående för att hjälpa blodtrycket).
- Att dricka mycket vätska direkt innan man stiger upp ur sängen kan också hjälpa.
Om föreläsaren
Karin Nordström är specialistfysioterapeut inom hjärta och kärl och arbetar vid Aktiv Fysioterapi Ersta. Hon har flera års erfarenhet av att arbeta med patienter som drabbats av postvirala tillstånd, inklusive postcovid och POTS. Karin har lång klinisk erfarenhet av att anpassa rehabilitering och träning för personer med dysfunktion i cirkulationssystemet och autonoma nervsystemet.
Webbinariet spelades in och en länk till inspelningen skickades ut till alla medlemmar via mejl i efterhand.
Vill du bli medlem? Gör en ansökan här på vår hemsida och skicka ett mejl till info@covidforeningen.se, så får du länk till det inspelade webbinariet.
