Vårdanalys rapport om vad Sverige kan lära av andra länder när det gäller kunskapsspridning om postcovid kunde varit mer tydlig och konkret. Det anser Svenska Covidföreningen, som bidrar med några egna rekommendationer.
Läs vår kommentar till rapporten ”Kunskapsstyrning i vården vid svagt kunskapsläge” som nyligen publicerades.
Vi välkomnar att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har fått i uppdrag att kartlägga hur kunskapsstyrning organiseras i andra länder när det gäller postcovid och liknande tillstånd. Det är positivt att frågan uppmärksammas och att internationella perspektiv lyfts in i arbetet.
Vi vill också ge beröm för att myndigheten bjudit in till dialogmöten där patientföreträdare fått information om preliminära slutsatser och kunnat lämna synpunkter under arbetets gång. Det är ett viktigt steg mot större transparens och delaktighet.
Vi uppskattar att myndigheten har inkluderat våra kommentarer kring bristande kunskapsnivå inom vården och lyfter behovet av kunskapsstöd med tydliga behandlingsrekommendationer.
Svenska Covidföreningen tycker att det är tydligt att Sveriges modell för kunskapsstyrning med nationella och regionala “programområden” i silor utifrån medicinska specialiteter inte är lämplig för systemiska sjukdomar som spänner över flera specialiteter eller för sjukdomar med snabb kunskapsutveckling. Då är behovet av kunskapsstöd extra stort för att vägleda vårdens medarbetare, och sprida den kunskap som faktiskt finns. Detta har Sverige ännu inte lyckats tillräckligt bra med.
Rapporten konstaterar att om läkare och annan vårdpersonal inte får del av den beprövade erfarenhet som trots allt finns om sjukdomar med svagt kunskapsläge genom kunskapsstöd, kan arbetet med att säkerställa en god och jämlik vård försvåras. Detta håller vi helt med om!
Rapportens rubrik är tvetydig, och vi vet inte om det är medvetet eller omedvetet. Hos vem föreligger det svaga kunskapsläget? Vår bild är att kunskapsläget om postcovid idag är långt bättre hos kunniga läkare, forskare och hos vissa patienter än hos en stor del av primärvården och hos myndigheterna. Det finns stor potential till bättre vård för postcovidsjuka om den kunskapen får en bredare spridning inom vården.
Svenska Covidföreningens rekommendationer för kunskapsstyrning vid postinfektiös sjukdom
Rapporten kunde ha varit betydligt mer tydlig utifrån syftet – att konkret se vad Sverige kan lära av andra länder. Eftersom Vårdanalys inte ger några rekommendationer i sin rapport, bidrar vi med tre rekommendationer:
1. Toppa laget. Använd enbart verkliga experter i arbete med kunskapsstöd
Svenska Covidföreningen anser att bristerna i svenska kunskapsstöd om postinfektiös sjukdom grundar sig i den svenska specialitetsbaserade modellen för kunskapsstyrning. Den har inneburit att experter med reell kompetens om postcovid har fått göra mindre avtryck på de färdiga produkterna än generalisterna inom programområdet.
Problemet är alltså inte, som Vårdanalys uppger, att de svenska expertgrupperna för nyare kunskapsområden har varit små, utan att vissa av deltagarna saknar reell kompetens om postinfektiösa sjukdomar som postcovid. Vi ser hellre få, men genuint kunniga, personer i en expertgrupp, än generaliserade deltagare utan relevant erfarenhet utifrån programområden.
Svenska Covidföreningen förespråkar att Sverige lär av länder där experter vid stora universitet och universitetssjukhus tar fram kunskapsstöd. Vi håller med Vårdanalys om att det även vore önskvärt med ökat internationellt samarbete. Patienter utgör givetvis också en expertgrupp, som idag dock inte alls är delaktig i arbetet med kunskapsstyrning.
2. Snabb kunskapsutveckling? Följ upp och uppdatera kunskapsstöd ofta
För snabbt föränderlig kunskap, som inom postinfektiösa tillstånd, behövs verkliga living guidelines: levande riktlinjer som förändras i takt med kliniska och forskningsmässiga framsteg. Annars riskerar dagens modell att skapa fördröjningar och följdfel som drabbar patienter under lång tid.
Kunskapsstöd måste följas upp, utvärderas och uppdateras regelbundet. Det räcker inte att bara skriva att “kunskapsstödet ska uppdateras fortlöpande”, om man inte samtidigt gör en plan för hur detta ska gå till i praktiken och håller fast vid den. Exempelvis genom att revidera texten årligen under de första fem åren.
3. Glöm inte mottagaren. Underlätta spridning av kunskap genom att vara konkret och pedagogisk
Kunskapsstöd måste upplevas som hjälpsamma för att spridas och användas. Ju mer diffust ett dokument är, desto större är risken att det uppfattas som en skrivbordsprodukt av vårdens medarbetare.
Se därför till att tänka praktiskt redan vid utformningen. Vad behöver vårdens medarbetare veta för att kunna hjälpa de patienter de möter? Involvera fokusgrupper från professionen, tänk på användarupplevelsen och ta hjälp av personer med pedagogisk och kommunikativ kompetens för att förpacka och förmedla de lärdomar som finns.
Förbättringsförslag för framtida regeringsuppdrag
Svenska Covidföreningen anser tyvärr inte att denna rapport från Vårdanalys utgör ett tillräckligt bra beslutsunderlag för regeringen, då rapporten enbart beskriver och inte analyserar hur väl arbetssättet i olika länder fungerar. Resultatet motsvarar inte värdet av de satsade resurserna. Uppdrag måste därför utformas så att de kan ge underlag för beslut.
Föreningen ser förbättringspotential för framtida uppdrag:
Större tydlighet i uppdragsbeskrivningar och bättre förankring i verkliga behov.
Använd fokusgrupper och patientrepresentanter tidigt i processen för att säkerställa att myndighetsuppdrag formuleras tydligt och träffsäkert. Dialogen bör inte vara symbolisk, utan ett sätt att ta tillvara kollektiv intelligens – där patienter, profession och beslutsfattare tillsammans bidrar till bättre resultat.
Ha löpande avstämningar mellan uppdragsgivare och myndighet under arbetets gång. Om det blir tydligt att arbetet är på väg åt fel håll, eller att viktiga perspektiv saknas, måste det finnas möjlighet att förtydliga syfte och innehåll innan slutleverans. Detta är standard inom näringslivet – och borde vara självklart även i offentlig verksamhet.
För oss är målet tydligt: kunskapsstyrning måste leda till bättre vård för patienter. Inte bara fler kostsamma kartläggningar och rapporter.
Fakta
- Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i mars 2025 regeringsuppdraget att undersöka hur andra länder arbetar med att sprida och tillämpa kunskap om postcovid och andra postinfektiösa tillstånd.
- I arbetet ingick att skaffa kunskap om patienternas erfarenheter av vård i Sverige och myndigheten har bland annat haft dialog med Svenska Covidföreningen.
- Rapporten publicerades 29 april 2026.
