Det här är en sammanfattning av studien Cardiopulmonary and metabolic responses during a 2-day CPET in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: translating reduced oxygen consumption to impairment status to treatment considerations, publicerad i Journal of Translational Medicine, den 5 juli 2024.
Studien är den största tvådagars CPET-studie som hittills genomförts på ME-patienter, med 84 deltagare med ME och 71 kontrollpersoner med låg fysisk aktivitetsnivå både yrkesmässigt och på sin fritid. CPET (cardiopulmonary exercise testing), eller ergospirometri som det heter på svenska, är ett arbetsprov med gasutbytes- och ventilationsanalys som innebär en rad mätningar under cykling på motionscykel. Studien återskapar resultaten från tidigare mindre studier. Att flera studier med likadana upplägg får samma utfall visar att resultaten kan anses pålitliga och relevanta. Resultaten bekräftar försämrad återhämtning till följd av ansträngande fysisk belastning för personer med ME.
Avvikande CPET-gensvar efter ansträngning påvisades i gruppen med ME, men inte i kontrollgruppen. Skillnaden visade sig även när kontrollpersonerna matchades utifrån ålder, kön och konditionsnivå (i form av aerob kapacitet vid CPET dag ett), vilket tyder på att dålig kondition i sig inte kan förklara ansträngningsintolerans vid ME.
Utifrån tidigare forskning är det väletablerat att både friska individer och personer med en rad sjukdomar kan prestera likvärdiga resultat när CPET upprepas två dagar i följd. Deltagarna med ME kunde dock inte reproducera sina resultat under testet dag två, utan visade då en sänkt fysisk kapacitet vid ansträngning i jämförelse med dag ett.
Följande faktorer skilde sig signifikant åt och kan således utgöra eller bidra till ansträngningsintoleransen vid ME:
- lägre maximalt syreupptag
- lägre maximal ansträngning (både hur snabbt den nåddes och förmågan att nå den förväntade maximala ansträngningen)
- lägre anaerob tröskel (gräns för ansamling av mjölksyra i kroppen), och
- lägre maximal ventilering.
De belastningsutlösta försämringarna har således både hjärt-kärlrelaterade, lungrelaterade och metabola aspekter. Resultaten försämrades avsevärt vid testets andra dag för personerna med ME, vilket inte skedde hos den friska men fysiskt inaktiva kontrollgruppen.
Studien visade att den maximala syrekonsumtionen vid den anaeroba tröskeln var signifikant lägre för personer med ME dag två. Detta talar för en avgörande förändring i syretransport och troligen också energimetabolism som kan ge en större negativ effekt i hur syre förs ut i kroppens vävnader och organ, vilket kan förklara den högre upplevda belastningssgraden för personer med ME.
Märkbart är även att personerna med ME visade en betydligt lägre anaerob tröskel över lag. Låg anaerob tröskel innebär att kroppen vid lägre puls går över från en effektiv syreberoende energiproduktion till en mindre effektiv energiproduktion utan syre där mjölksyra uppstår som biprodukt av energiproduktionen. Detta är något som kan bidra till att förklara den upplevda skillnaden i belastningsgrad mellan grupperna. En upplevd hög ansträngning av till synes enkla eller vardagliga uppgifter kan enligt författarna förklaras av en låg anaerob tröskel. För deltagarna med ME var tröskeln ca 40 procent av maxpuls jämfört med den förväntade nivån om 55–60 procent av maxpulsen hos friska individer.
Att den anaeroba tröskeln sänks efter belastning kan leda till en ojämn funktionsnivå där även lättare ansträngning kan bli oväntat uttröttande och där personer med svår ME kan nå sin anaeroba tröskel av vardagliga aktiviteter såsom att resa sig upp eller borsta tänderna, enligt författarna.
Ytterligare en aspekt som skilde sig mellan deltagarna med ME och de friska kontrollpersonerna var pulstrycket, det vill säga skillnaden mellan blodtryckets övertryck och undertryck. Det smalare pulstryck som deltagarna med ME uppvisade vid maximal ansträngning överensstämmer med fynd i tidigare forskning och orsakar ett ökat perifert motstånd, vilket enligt författarna kan bidra till sviktande cirkulation.
Studieförfattarna beskriver de påvisade avvikelserna hos deltagarna med ME som särskiljande fysiologiska drag tillhörande den belastningsutlösta försämringen (PEM/PESE) som är ett karaktäriserande och obligatoriskt symtom vid ME. Att hålla ansträngning under den anaeroba tröskeln anses, mot bakgrund av studieresultaten, vara en avgörande metod för att minimera påverkan av PEM/PESE och är således en rekommenderad strategi för symptomstabilisering vid ME.
Keller, B., Receno, C.N., Franconi, C.J. et al. Cardiopulmonary and metabolic responses during a 2-day CPET in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: translating reduced oxygen consumption to impairment status to treatment considerations. J Transl Med 22, 627 (2024). https://doi.org/10.1186/s12967-024-05410-5
Marianne Hartford, docent och läkare
