Forskning om bland annat genetiska riskfaktorer och kvarvarande virus presenterades på symposiet om postcovid som Svenska Covidföreningen arrangerade tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien, Svenska Läkaresällskapet och Vetenskapsrådet. Nedan kan du se det inspelade symposiet.
Flera svenska experter på postcovid var på plats på konferensen Folksjukdomen postcovid: Kan svensk forskning ge hopp åt de drabbade? i Stockholm 11 november. En av dem som talade var Judith Bruchfeld som gav en nulägesbild av postcovid i Sverige. Hon lyfte bland annat siffror på hur många som drabbas där forskning pekar på att över 300 000 svenskar har postcovid. Hon berättade även om risken för följdsjukdomar som diabetes och POTS, och att nya covid-19-infektioner ökar risken att drabbas av postcovid.
Judith Bruchfeld sammanfattade också hur postcovid hanterats i Sverige och konstaterade att det är en skarp kontrast mellan den kunskap som finns och hur myndigheter och vården agerat.
– Frågan är om vi dragit lärdomar till nästa pandemi? Nej, det har vi inte eftersom postcovid har avgränsats bort i utvärderingar av folkhälsan och uppdaterade pandemiplaner. Så det krävs alltså åtgärder för att myndigheter och vård ska få en beredskap för att upptäcka och hantera långvarig sjukdom vid nästa pandemi, sa hon.
”De sjuka måste få hopp”
Eftermiddagen startade med att Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen inledningstalade och därefter lyfte Lisa Norén, talesperson i Svenska Covidföreningens patientperspektivet.
– Vi behöver mer forskning, inte minst av den typen vi kommer att höra om idag. De sjuka måste få hopp om att få sina liv tillbaka och patienter måste involveras i forskningen.
Professor Petter Brodin berättade om studien där man testat det antivirala läkemedlet Paxlovid mot postcovid. Hugo Zeberg föreläste om genetiska riskfaktorer vid postcovid och berättade att forskargruppen hittat en viss genvariant som är en stor riskfaktor för postcovid. Marcus Ståhlberg pratade om vanliga hjärt-kärl-komplikationer vid postcovid som POTS (Posturalt ortostatiskt takykardisymtom) och IST (Innapropiate sinus takykardia).
– Det är viktigt att diagnostisera POTS och IST hos postcovidpatienter eftersom det kan vi faktiskt behandla med exempelvis hjärtfrekvenssänkande läkemedel, sa Marcis Ståhlberg.
Behövs fler multidisciplinära mottagningar
Marika Möller föreläste om kognitiv dysfunktion och fatigue vid postcovid och Malin Nygren-Bonnier och Ewa Wadhagen Wedlund pratade om funktion och rehabilitering.
Avslutningsvis diskuterade Lisa Norén och Jan Nilsson, från Vetenskapsakademin, dagens symposium. De betonade att det är positivt att forskningen går framåt, men att det behövs fler multidisciplinära mottagningar i Sverige. Idag finns enbart en, på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
– Det är som att vi skulle ha en enda mottagning för cancer i Sverige. Det skulle vi aldrig acceptera, sa Lisa Norén.
