Kategori Forskningsnytt, Nyheter

Det här är en sammanfattning av artikeln Designing and optimizing clinical trials for Long COVID, publicerad i Life Sciences 15 oktober 2024.

Patientledda forskningsnätverket Patient-Led Research Collaborative (PLRC) ger i sin artikel vägledning kring forskning om postcovid. Författarna understryker vikten av att genomföra läkemedelsstudier och främja forskning som tar hänsyn till patienternas begränsningar.

PLRC betonar att trots att vi nu är över fyra år in i pandemin har relativt få stora behandlingsstudier genomförts. I stället har mycket av den kunskap som finns idag genererats från mindre studier och fallstudier (exempelvis om blodförtunnande mediciner, antikroppar, antivirala behandlingar och andra läkemedel). Patienter har också bidragit med data om behandlingar de själva prövat och strategier för att få livet att fungera, som till exempel pacing. PLRC understryker vikten av att samla in patienternas erfarenheter, det kan ge vägledning kring till exempel vilka läkemedel som bör prövas och vilka som inte verkar fungera.

För att få fram mer kunskap om postcovid förespråkar PLRC en rad riktlinjer om forskning.

  • För det första bör studier med, potentiellt botande, befintliga läkemedel prioriteras och utveckling av nya läkemedel eftersträvas.
  • För det andra ska undersökningarna vara noggrant utformade och tillgängliga för alla patienter.
  • För det tredje behöver studierna omfatta flera grupper av patienter med olika sjukdomstillstånd, som ME eller dysautonomi.
  • För det fjärde bör forskningen ha breda inklusionskriterier.
  • Slutligen bör patientrepresentanter inkluderas i hela forskningsprocessen. Nedan förklaras betydelsen av riktlinjerna närmare.

Fler läkemedelsstudier nödvändigt
Med tanke på hur omfattande och allvarligt postcovid är betonar författarna att det nu är nödvändigt att forskningen inriktas på läkemedelsstudier. Hittills har det forskats en hel del om symtom och sjukdomsmekanismer. Men PLRC skriver att det fortfarande saknas svar på två nyckelfrågor: a) Vilka behandlingar leder till förbättrad hälsa hos personer med postcovid? och b) Vem kommer mest sannolikt ha nytta av dem?

I artikeln beskrivs pågående studier om postcovid som registrerats på den amerikanska hemsidan ClinicalTrials.gov. PLRC konstaterar att i majoriteten av studierna undersöks annan behandling än läkemedel, exempelvis psykologiska insatser eller livsstilsförändringar, som inte har förutsättningar att påverka patienternas livskvalitet mer än marginellt. Författarna påpekar även bristande metoder i många studier. En stor del av forskningen innehöll också ord som träning och rehabilitering, trots att forskning visat att gradvis ökad träning (GET) kan leda till långvarig försämring hos personer som lider av belastningsutlöst symtomförsämring (PEM).

Eftersom det troligtvis finns flera bakomliggande mekanismer vid postcovid välkomnar författarna studier med flera olika läkemedel. PLRC skriver också att PEM bör mätas i alla studier som görs.

Minska risken för PEM
För att studieresultaten ska bli så relevanta som möjligt behöver forskningen om postcovid och ME utformas med hänsyn till deltagarnas begränsningar på grund av sjukdom. Vanliga begränsningar hos patienterna är svårigheter att stå upprätt under en längre period, energidysfunktion, kognitiva begränsningar och PEM.

När det gäller PEM understryker författarna att studieupplägget bör granskas utifrån en medvetenhet om att all form av energikrävande belastning kan leda till PEM hos forskningspersonerna. Upplägget bör därför anpassas i syfte att minimera risken för kortvarig och långvarig försämring. Det innebär att alla deltagare bör screenas för svårighetsgrad och erbjudas anpassningar därefter. Detta är nödvändigt för att personer med måttlig till svår postcovid och ME ska kunna delta i studierna – överhuvudtaget eller på ett etiskt sätt.

Anpassningarna kan exempelvis bestå av:

  • Att den nödvändiga datainsamlingen begränsas till de viktigaste datapunkterna. Fysiska tester bör hållas till ett minimum.
  • Att erbjuda deltagande från hemmet är nödvändigt för att inkludera patienter med måttlig till svår postcovid eller ME. Studiedesign i hemmet kan exempelvis vara symtomspårning via appar, att studiepersonal besöker deltagarna i hemmet för att genomföra provtagning samt biologiska provtagningssatser som orala svabbar eller blodprovstagningsanordningar i hemmet.
  • Att erbjuda information på ett sätt som passar den enskilda patienten, till exempel på papper, via skärm och muntligt.
  • Att tillåta att en vårdgivare hjälper deltagarna att svara på frågeformulär samt att ifyllande av frågeformulär kan delas upp i etapper.

Om forskningen kräver att deltagarna ska komma till en mottagning bör forskarna kontakta deltagarna efteråt för att ta reda på om de haft PEM efter besöket. Man bör också erbjuda vilorum där patienterna kan vila innan de ska åka hem. Forskarna bör även säkerställa att risken för att smittas av covid-19 minimeras genom att ha bra ventilation, använda andningsskydd och testa personal.

Viktigt med patientmedverkan
Forskargruppen lyfter att samarbete med patientorganisationer är ett sätt att säkerställa att forskningen blir tillgänglig. Att rekrytera svårt sjuka patienter kan vara mer utmanande än att rekrytera patienter med mild till måttlig sjukdom, och därför är det viktigt att samarbeta med patientorganisationer kring rekryteringsstrategier, skriver PLRC.

De tar även upp så kallade endpoints, det vill säga vilket utfall man mäter, i studier. Författarna anser att endpoints bör syfta till stora förbättringar och att forskning ska utformas för att upptäcka behandlingar som avsevärt kommer att förbättra livet för drabbade. De understryker också att eftersom postcovid inte är psykosomatiskt och endast en del av patienterna upplever psykiska symtom bör mentala hälsoresultat aldrig vara primära effektmått, utom i begränsade fall där en studie undersöker ett specifikt psykiskt tillstånd efter covid-19.

Slutligen konstaterar PLRC att patientledda studier, undersökningar där forskarna själva är patienter, eller studier med stort patientengagemang, troligen är de som kommer att kunna uppfylla rekommendationerna som lyfts i artikeln, och som därmed bidrar till effektiva och lovande forskningsresultat.

Julia Moore Vogel, Beth Pollack, Ezra Spier, Lisa McCorkell, Toni Wall Jaudon, Megan Fitzgerald, Hannah Davis, Alison K. Cohen. Designing and optimizing clinical trials for long COVID. Life Sciences Volume 355, 15 October 2024. https://doi.org/10.1016/j.lfs.2024.122970

Fler nyheter