Det låga kunskapsläget om postcovid i hälso- och sjukvården bidrar till att många drabbade blir väldigt utsatta i sjukförsäkringsärenden. Svenska Covidföreningen får in många frågor om sjukpenning och har därför samlat flera viktiga kunskapskällor i det här inlägget. Vi har inte resurser att ge stöd i enskilda fall.
Allmänna bestämmelser
Bestämmelserna om sjukförsäkringen återfinns främst i 27 kap. socialförsäkringsbalken (SFB).
På Försäkringskassans hemsida finns en överskådlig sammanfattning av regelverket och myndighetens uppdrag i sjukförsäkringsärenden. Där tydliggörs att det är nedsättning av arbetsförmåga och inte sjukdom som bedöms. Det beskrivs också att Försäkringskassan ska göra en helhetsbedömning av alla underlag i ärendet, exempelvis sjukintyg och uppgifter från arbetsgivare och den försäkrade. Det finns information om vad som utgör ett normalt förekommande arbete och de olika bedömningsgrunderna som aktualiseras vid dag 90, 180 och 365 beskrivs.
Försäkringskassans Vägledning
Försäkringskassan har också tagit fram en generell vägledning för Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning (2015:1) som går att läsa på myndighetens hemsida. Den innehåller myndighetens beskrivningar av författningsbestämmelser, förarbeten, rättspraxis etc.
Till vägledningen (gå vidare till 2015:1)
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
För att ge Försäkringskassan stöd i handläggningen av sjukpenningärenden tar Socialstyrelsen fram försäkringsmedicinska beslutsstöd för olika diagnoser. Under 2021 tog Socialstyrelsen fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för postcovid, som bland annat innehåller information om symtom, prognos och behandling, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning.
Rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2022 ref. 47)
Den 16 november 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett nytt avgörande på sjukförsäkringsområdet (HFD 2022 ref. 47). Domen gäller rätten till sjukpenning vid utmattning, vilket av domstolen kategoriseras under “psykiatriska tillstånd” och särskiljs från somatiska tillstånd. Domstolen slår fast att det inte krävs objektiva fynd för att man ska ha rätt till sjukpenning vid utmattning och klargör därigenom ett rättsläge som hittills varit något oklart. Av domskälens p. 15-18 framgår:
Prövningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska göras med utgångspunkt i den försäkrades sjukdom. Avgörande för bedömningen är vilken sjukdom det rör sig om och på vilket sätt sjukdomen inskränker den försäkrades förmåga att utföra arbete (HFD 2018 ref. 51). Det viktigaste underlaget vid denna prövning är vanligtvis det läkarintyg som den försäkrade ska lämna till Försäkringskassan.
Vid somatiska sjukdomar är det naturligt att läkarintyget innehåller en beskrivning och bedömning av de undersökningsfynd som framkommit vid t.ex. blodprov, röntgen eller fysiologiska undersökningar. När det gäller psykiatriska tillstånd kan läkarens bedömning inte på samma sätt grundas på den typen av undersökningsfynd utan måste med nödvändighet i stor utsträckning utgå från de uppgifter som den försäkrade lämnar. Det avgörande för prövningen av rätten till sjukpenning är emellertid inte dessa uppgifter i sig utan läkarens värdering och bedömning av dem i kombination med eventuella iakttagelser som läkaren har gjort.
Läkaren ska således även i dessa fall göra en bedömning av vad som talar för att det aktuella tillståndet föreligger samt beskriva vilka funktioner som påverkas av tillståndet och vilken aktivitetsbegränsning det medför. Ju längre den försäkrades besvär består desto större möjligheter bör det finnas för läkaren att säkerställa och fördjupa bedömningen. Detta innebär att det ofta med tiden bör kunna ställas högre krav avseende läkarens bedömningar för att det ska anses vara sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt i den grad som fordras för att sjukpenning ska lämnas.
Däremot krävs alltså inte att det i det medicinska underlaget redovisas undersökningsfynd som bygger på annat än läkarens iakttagelser och uppgifter från den försäkrade. Även ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan vara tillräckligt för att det ska vara sannolikt att den försäkrade saknar förmåga att utföra den typ av arbete som prövningen av rätten till sjukpenning avser.
Kan HFD 2022 ref. 47 tillämpas även på postcovid?
Även om domen HFD 2022 ref.47 rör utmattning så är det möjligt att den kan tillämpas på postcovid. Postcovid är ett nytt tillstånd där det för närvarande saknas biomarkörer eller tester som är kommersiellt tillgängliga i vården. Liksom vid utmattning finns det alltså i dagsläget inget blodprov eller liknande man kan ta för att påvisa sjukdom eller funktionsnedsättningsgrad. Trots det kan tillståndet vara mycket funktionsnedsättande och påverka arbetsförmågan.
Därtill har HFD 2022 ref. 47 tillämpats på ME/CFS i flera kammarrättsdomar, exempelvis i Kammarrätten i Stockholms dom den 12 januari 2024 i mål nr 6988-22 och 6989-22. Där skrivs exempelvis:
När det gäller symtomdiagnoser som ME/CFS kan avsaknaden av objektiva fynd inte tillmätas avgörande betydelse vid bedömningen av rätt till sjukpenning. Avgörande är inte diagnoserna i sig, utan hur besvärssymtomen påverkar XX förmåga att utföra förvärvsarbete.
Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2022 ref. 47 tagit ställning till vad som krävs av det medicinska underlaget i mål om sjukpenning vid psykiatriska tillstånd och kammarrätten anser att liknande utgångspunkter kan användas i dessa mål. Högsta förvaltningsdomstolen förde fram bl.a. följande. I sådana fall måste läkarens bedömning med nödvändighet i stor utsträckning utgå från de uppgifter som den försäkrade lämnar. Det avgörande för prövningen är inte den försäkrades uppgifter i sig, utan läkarens värdering och bedömning av dem i kombination med eventuella iakttagelser som läkaren har gjort. Även ett läkarintyg där bedömningen huvudsakligen grundas på uppgifter från den försäkrade kan alltså vara tillräckligt för att det ska anses vara sannolikt att den försäkrade saknar arbetsförmåga. Ju längre den försäkrades besvär består desto större möjligheter bör det finnas för läkaren att säkerställa och fördjupa bedömningen. Detta innebär att det ofta med tiden bör kunna ställas högre krav avseende läkarens bedömningar för att det ska anses vara sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt i den grad som fordras för att sjukpenning ska lämnas.
XX har kommit in med en stor mängd läkarintyg och annan medicinsk utredning för de aktuella perioderna samt för tid både före och efter dessa perioder. Läkarintygen för de aktuella perioderna saknar i stor utsträckning egentliga uppgifter om undersökningar och fynd. XX besvär är dock sådana att möjligheterna att ange detta kan vara begränsade. Samtidigt kan med hänsyn till den långa tid som gått högre krav ställas på läkarintygen.
Den medicinska utredningen ger dock en relativt samstämmig bild av XX sjukdom och hur den på grund av hennes symtom har satt ned hennes arbetsförmåga helt under de aktuella perioderna. Denna bedömning stöds av de undersökningar som gjorts av läkare under perioderna och av de undersökningar och bedömningar som gjorts av arbetsterapeuter och Arbetsförmedlingen avseende XX:s arbetsförmåga. Att de två mer omfattande undersökningarna av XX:s arbetsförmåga gjorts runt ett halvår före respektive efter de prövade perioderna är, med hänsyn till att de bekräftar den långvariga sjukdom och besvärsbild som framkommer av övrig medicinsk utredning i målen, inte orsak att tillmäta dem enbart ett begränsat bevisvärde. Vid en sammantagen bedömning anser kammarrätten, trots bristerna i de medicinska underlagen, att XX:s har gjort sannolikt att hennes arbetsförmåga var helt nedsatt på grund av sjukdom i förhållande till hennes ordinarie arbete och annat arbete hos arbetsgivaren respektive normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden under de i målen aktuella perioderna.
Juridiskt ombud
Svenska Covidföreningen får ofta frågan om vi kan hänvisa till juridiska ombud med god kännedom om sjukförsäkringsärenden. Det finns säkerligen fler jurister och byråer med stor erfarenhet på området än de som anges nedan, men för närvarande saknar föreningen resurser att sammanställa och kvalitetssäkra en längre lista.
Myndighetsjuridik AB
Myndighetsjuridik AB är en juristbyrå med spetskompetens inom bl.a. sjukpenning, sjukersättning, omvårdnadsbidrag och livränta (arbetsskador). På deras hemsida kan du – utöver kontaktuppgifter – hitta information om vanliga frågor samt hur omprövning och överklagan av Försäkringskassans beslut går till. Du kan även kontakta dem för ett inledande gratis rådgivningssamtal.
