Elsa, 16 år, har haft postcovid i flera år. Familjen har kämpat hårt både för att få rätt vård och stöd i skolan. De har ofta mötts av oförståelse men lärare har också hittat lösningar för att hjälpa Elsa.
Elsa bor i en av Sveriges större städer. Hon fick covid-19 i sexan och hade flera olika symtom, bland annat huvudvärk, vilket innebar att hon behövde vara hemma från skolan en hel del. I sjuan smittades Elsa av covid igen och den här gången drabbades hon även av ögonproblem och astmatiska symtom och efter en tredje omgång covid fick Elsa också svullnader på kroppen och blev ännu sämre.
Föräldrarna misstänkte att Elsa drabbats av postcovid, men på den barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) där Linnea utreddes fanns ingen kunskap om diagnosen berättar Elsas mamma Karin.
– Där började kampen. Under hela åttan var Elsa jättedålig och den våren var hon sängliggande och kunde inte gå i skolan alls.
Familjen hade kontakt med en reumatolog och diskuterade en del frågor kring Elsas tillstånd med honom. Men från BUM-mottagningen fick de inte mycket hjälp.
– Till slut började jag fundera på om det är jag som inbillar mig? Är det verkligen okej att barn ligger hemma och är så sjuka att de inte kan äta?
Fick en skolrobot
Familjen pratade med skolan om olika anpassningar för att Elsa skulle kunna delta i undervisningen. I början av nian fick hon en skolrobot som sände ljud och bild från klassrummet så att Elsa kunde vara med hemifrån. Tyvärr fungerade det inte för Elsa eftersom det ändå blev mycket intryck vilket tog slut på den begränsade energin.
Utan roboten krävdes att Elsa skulle närvara i skolan för att få betyg. Enligt Karin hade skolan ingen kunskap om postcovid och det var svårt att få förståelse för att Elsa hade PEM (belastningsutlöst symtomförsämring). Ett vanligt symtom vid postcovid som innebär att drabbade mår sämre efter fysisk och mental ansträngning.
– Skolan hade inte koll på PEM och det var extremt påfrestande att ta alla diskussioner. Eleverna är väldigt utlämnande, säger Karin.
Elsa insåg att det inte skulle vara möjligt att få godkända betyg i alla ämnen. Föräldrarna bad om ett möte med alla Elsas lärare för att få reda på vad som krävdes för att få godkänt. Därefter fokuserade Elsa på att klara några ämnen. Lärarna gjorde också anpassningar för att det skulle fungera. I tekniken fick hon exempelvis en hemuppgift där hon skulle bygga en bro hemma och sedan svara på ett antal frågor. Hon fick även möjlighet att göra vissa nationella prov hemma.
“Föräldrar måste stå på sig”
På våren i nian blev Elsa lite bättre och kunde ha mer kontakt med lärarna. Hon klarade att komma till skolan för att göra ett nationellt prov i samhällskunskap och fick B i betyg. Elsa gick ut grundskolan med 9 godkända betyg.
–Det är bra att veta att de sista månaderna i nian öppnas dörrar. Det går att hitta lösningar men man måste stå på sig som förälder. Hade man gjort samma sak en gång till så hade man inte ifrågasatt sig själv lika mycket, säger Karin.
Efter grundskolan sökte Elsa ett gymnasium med möjlighet till undervisning på distans och andra anpassningar.
