Om postcovid hos barn och unga

Vad är postcovid?

Det är en allvarlig fysisk sjukdom

Idag vet vi hur allvarligt postcovid kan påverka hela kroppen – med effekter på allt från lungor, blodkärl, hjärta och immunförsvar till nerver och hjärna. Det finns över 200 symtom, men bland de vanligaste är en bedövande energilöshet, andningsproblem, kognitiva problem (ibland kallat ”hjärndimma”), pulsrubbningar och att symtomen förvärras kraftigt av ansträngning.

Sjukdomen kan drabba olika hårt. De svårast sjuka klarar inte vardagliga aktiviteter och kan inte lämna hemmet. Livskvaliteten för dem har jämställts med att ha långt framskriden cancer.

Längre ner på den här sidan finns en kort film där Lisa Norén, läkare och talesperson i Svenska Covidföreningen berättar om postcovid hos unga. Se gärna den om du vill ha mer information.

Vanliga symtom hos barn och unga
Barn och unga drabbas av en del liknande symtom som vuxna, men det finns också skillnader. En del är svårt funktionsnedsatta medan andra inte är lika påverkade. Några kan inte längre hålla på med sin fritidsaktivitet och behöver kanske anpassa skolan. Andra är så svårt sjuka att de inte klarar att gå uppför en trappa, prata i telefon eller duscha.

De senaste åren har forskningen om postcovid tagit stora kliv framåt, även när det gäller barn. Flera studier har kartlagt symtom hos barn och unga och några vanliga symtom är:

• Fatigue – ofta långvarig och påverkar barnens vardag och aktiviteter.
• Neurokognitiva symtom – koncentrationssvårigheter, minnesproblem, inlärningsproblem (“hjärndimma”).
• Huvudvärk – återkommande eller kronisk.
• Andningsproblem – hosta, andfåddhet, minskad uthållighet vid fysisk ansträngning.
• Pulsrubbningar/bröstsmärta – ibland relaterat till autonom dysfunktion (POTS).
• Muskel- och ledvärk
• Mag- och tarmproblem – buksmärta, illamående, diarré (mindre vanligt men förekommer).
• Lukt- och smakstörningar
  

Skillnader i olika åldrar

En studie från forskningsinitiativet RECOVER i USA har undersökt symtom hos barn i olika åldersgrupper och pekar på att symtomen kan skilja sig mellan yngre och äldre barn. Studien inkluderade barn (6–11 år) och tonåringar (12–17 år) och jämförde symtom hos barn med och utan tidigare covid-19-infektion.

De symtom som tydligast kunde identifiera skolbarn i yngre åldrar med postcovid var svårigheter med minne eller koncentration, rygg- eller nacksmärta, magont, huvudvärk, rädslor, vägran att gå till skolan, hudutslag, sömnsvårigheter, illamående eller kräkningar samt yrsel eller att känna sig svimfärdig.

De symtom som tydligast kunde identifiera tonåringar med postcovid var förändrat eller förlorat lukt- eller smaksinne, smärta i skelett, muskler eller leder, rygg- eller nacksmärta, att känna sig trött hela dagen eller efter att ha gått, låg energinivå, svårigheter med minne eller koncentration, huvudvärk samt yrsel eller att känna sig svimfärdig.

Även om många symtom var likartade mellan de två åldersgrupperna, fanns det viktiga skillnader. Tonåringarna hade större likheter med vuxna med postcovid än de yngre barnen.

”Vilka postcovidsymtom förekommer hos skolbarn och tonåringar?”
I den här videon från RECOVER berättar läkare och forskare om symtom hos barn i olika åldersgrupper.

Högre risk för långvarig frånvaro i skolan
En ny studie från USA pekar på att barn med postcovid har 2,5 gånger högre risk för långvarig skolfrånvaro på grund av sjukdom jämfört med barn utan postcovid.

Forskarna använde data från de amerikanska National Health Interview Surveys 2022 och 2023 för att undersöka både skolfrånvaro och funktionsnedsättningar hos cirka 11 000 barn i åldrarna 5 till 17 år som antingen haft eller aldrig haft postcovid.

Studien visar också att förekomsten av minnesproblem, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem var dubbelt så hög i gruppen med postcovid.

PEM – försämring vid ansträngning
En del barn med postcovid är drabbade av post-exertional malaise (PEM). Forskning pekar på att minst hälften av alla postcovidsjuka har PEM. Det innebär att symtomen försämras vid ansträngning och kallas därför belastningsutlöst symtomförsämring på svenska. Det kan handla om både fysisk och psykisk belastning och kan triggas av aktiviteter som inte alls är ansträngande för en frisk person: exempelvis att gå en kort promenad, träffa kompisar eller lyssna på musik. Försämringen kan kvarstå i flera dagar eller veckor och blir ibland ännu mer långvarig.

En person med PEM behöver därför anpassa aktiviteter så att hen inte går över sin gräns och mår sämre, en strategi som kallas pacing. För den drabbade själv är det utmanande eftersom man ofta vill göra mer än vad kroppen klarar och man märker inte förrän dagen efter, eller kanske till och med ett par dagar senare, om man överansträngt sig eller inte.

För personer i omgivningen kan det också vara svårt att förstå både vad PEM är och hur man kan göra för att exempelvis stötta ett barn som lider av det. Att pressa sig själv eller pusha någon med PEM fungerar alltså inte, utan leder istället till försämring.

POTS 
Många symtom vid postcovid tros vara kopplade till dysautonomi, det vill säga en störning i det autonoma nervsystemet. POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom) är ett av dem. Det är ett tidigare väldefinierat tillstånd som innebär att den drabbade får onormalt hög puls av att stå upp och att kroppen har svårt att få upp blod till hjärnan i upprätt ställning. Drabbade kan ha yrsel, svimningskänsla, huvudvärk, bröstsmärta, andfåddhet, illamående och mag-tarmproblem. Hos en del kan även blodtrycket påverkas och bli instabilt med både låga och höga värden.

Det finns behandling som kan lindra symtomen och det är därför viktigt att POTS upptäcks och diagnostiseras. En vårdcentral kan genomföra ett Active standing test för att avgöra om det finns misstankar om POTS. Det innebär att patienten först får ligga ner så att man kan mäta puls och blodtryck i vila. Sedan mäts puls och blodtryck under tio minuter i stående position. Ökar pulsen med över 40 slag, för tonåringar, kan det vara ett tecken på POTS.

Längre ner på sidan kan du se två korta filmer om POTS.

Kan drabbas av nedstämdhet
Barn och ungdomar med postcovid kan drabbas av nedstämdhet och ångest. Det är sekundära symtom och ofta en följd av att drabbas av svår sjukdom som förändrar livet och innebär lidande och begränsningar. Drabbade kan behöva hjälp även med psykiska besvär men de är inte i första hand orsaken till fysiska symtom vid postcovid.

Vad beror postcovid på?
Forskningen börjar ge alltmer stöd för flera teorier om varför postcovid uppstår. En rapport från Nordiska Ministerrådets arbetsgrupp, från 2025, lyfter fram fem möjliga mekanismer:

• Virusrester – delar av viruset kan finnas kvar i kroppen och trigga långvariga reaktioner.
• Stört immunsystem – immunsystemet kan vara överaktiverat eller ur balans, vilket skapar inflammation.
• Blodkärlsproblem – skador på blodkärlens inre väggar och små blodproppar kan bidra till symtom som trötthet.
• Energiproduktion – mitokondrierna, som gör energi till cellerna, kan fungera sämre och ge trötthet och muskelsvaghet.
• Autoimmunitet – kroppen kan börja angripa sina egna vävnader, vilket flera studier kopplat till postcovid.

Postcovid är en folksjukdom

Många studier har visat att mellan 5 och 10 procent av befolkningen drabbats av postcovid. När vi 2025 lät Sifo undersöka hur det såg ut i Sverige uppgav 1 av 30 svenskar att de själva var drabbade – en siffra som stämmer väl överens med bedömningar från bland andra WHO.

När det gäller förekomst av postcovid hos barn, pekar forskning på att cirka 1 procent drabbas, vilket skulle innebära över 10 000 i Sverige.

Samtidigt finns ett stigma som gör att många inte vill berätta om sin sjukdom. En enkätundersökning, som Svenska Covidföreningen gjorde februari 2025, visar att en stor del av de drabbade har blivit misstrodda både av vården och även närstående. Eftersom kunskapen är låg får vissa höra att deras symtom nog beror på något annat. Det gäller inte minst barn, som kan ha ännu svårare än vuxna att få vård och stöd.

För en del blir sjukdomen långvarig

En del barn som drabbas av postcovid blir bättre med tiden, men för vissa blir sjukdomen långvarig och vissa blir också sämre.

Än finns det inga botande läkemedel. Däremot finns det en handfull behandlingar som ibland kan dämpa vissa av symtomen, bland annat för pulsrubbningen POTS, hjärntrötthet och några av de andra följdsjukdomarna som postcovid kan utlösa.

Det kan (fortfarande) drabba alla

I dag tror många att faran är över om man har haft covid tidigare och är vaccinerad. Och pandemin är väl över? Trist nog är det inte så enkelt. Postcovid har inga tydliga riskgrupper – det kan drabba alla. Forskning visar att vaccination minskar risken att drabbas, men ger inget fullt skydd mot postcovid.

De allra flesta som utvecklar postcovid nu gör det efter en mild infektion. Och det är inte ovanligt att drabbas efter sin andra, tredje eller femte omgång covid, även om man klarat sig förut. Så tyvärr finns det fortfarande bara ett säkert sätt att undvika postcovid – att undvika att bli smittad.

Du kan läsa en fördjupande text om symtom på sidan ”Om postcovid” här på vår hemsida. Där finns även en broschyr som man kan skriva ut och flera webbinarier med experter på området. 

Fem minuter om postcovid
I den här videon berättar Lisa Norén, specialistläkare i allmänmedicin och talesperson för Svenska Covidföreningen, om postcovid hos unga.

Ladda ner presentationen som pdf

”POTS: En osynlig sjukdom”
I den här korta dokumentären, från amerikanska organisationen PCARES, berättar personer som lever med POTS om de svårigheter de möter i vardagen och inom sjukvården. Läkare betonar att mer kunskap om POTS behövs och att det är viktigt att bli tagen på allvar och få rätt bemötande och behandling.

Vill du ha svensk översättning går det att välja på Youtube.

”Vad är POTS?”
I den här fyra minuter långa filmen, från Dysautonomia International, förklaras vad POTS är och vilken symtomlindrande behandlimg som finns.