En ny svensk studie visar att arbetsterapeutiska insatser med fokus på synfunktion kan förbättra både aktivitetsförmåga och livskvalitet hos personer som drabbats av synrelaterade besvär efter covid-19. Forskarna fann att deltagarna upplevde mindre synsymtom, minskad mental trötthet och en tydligt förbättrad förmåga att genomföra viktiga vardagsaktiviteter efter rehabiliteringen.
Tidigare forskning har visat att covid-19 kan påverka hjärnans bearbetning av synintryck och ögonrörelser. Vanliga symtom är suddig syn, ögontrötthet, yrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och obehag i miljöer med mycket visuella intryck. Dessa besvär kan göra det svårt att läsa, använda dator eller mobiltelefon, köra bil, röra sig i offentliga miljöer och delta i sociala aktiviteter.
Så genomfördes studien
Studien omfattade 36 personer med kvarstående synrelaterade problem efter covid-19. Deltagarna genomgick först en strukturerad synscreening där bland annat ögonrörelser, samsyn, blickstabilisering och känslighet för visuella rörelser bedömdes. Därefter fick varje person ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram lett av arbetsterapeut.
Träningen utgick från deltagarnas egna svårigheter i vardagen och innehöll övningar för exempelvis:
- ögonrörelser och blickkontroll
- samsyn och fokusering
- läsning och skärmarbete
- orientering och förflyttning i visuellt krävande miljöer
- återgång till aktiviteter som arbete, fritid och socialt deltagande.
Tydliga förbättringar efter rehabiliteringen
Efter avslutad rehabilitering rapporterade deltagarna betydande förbättringar i sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och en ökad tillfredsställelse med sin aktivitetsförmåga. Förbättringarna sågs framför allt inom:
- läsning
- användning av dator och mobiltelefon
- vistelse i visuellt röriga eller krävande miljöer
Dessutom minskade de synrelaterade symtomen vid närarbete markant. Även den mentala tröttheten minskade, och andelen patienter med måttlig till svår mental fatigue sjönk från 83 procent före rehabiliteringen till 50 procent efteråt.
Forskarna noterade också att symtom relaterade till visuell rörelsekänslighet minskade kraftigt – från 91 procent av deltagarna före rehabiliteringen till 14 procent efter.
Viktigt att identifiera synpåverkan
Studien visar att synrelaterade problem efter covid-19 ofta påverkar aktivitets- och delaktighetsförmågan mer än vad som framkommer vid traditionella medicinska bedömningar. En strukturerad synscreening i kombination med arbetsterapeutisk kartläggning av vardagsaktiviteter gjorde det möjligt att identifiera och behandla problem som annars riskerar att förbises.
Forskarnas slutsats
Forskarna drar slutsatsen att individuellt anpassad synfokuserad arbetsterapi kan vara ett värdefullt inslag i rehabiliteringen av personer med postcovid. Genom att identifiera vilka vardagsaktiviteter som påverkas av synstörningarna kan rehabiliteringen riktas mot patienternas verkliga behov, vilket leder till minskade symtom och förbättrad aktivitetsförmåga.
Möjligheterna att få tillgång till denna typ av synfokuserad rehabilitering är i dagsläget begränsade. Forskarna hoppas att de erfarenheter som beskrivs i studien kan bidra till fortsatt forskning och till ett ökat intresse för att utveckla synrelaterade rehabiliteringsinsatser för personer med kvarstående besvär.
Vid frågor om forskningen kan man kontakta jan.johansson.1@ki.se
Forskargruppen vill rikta ett varmt tack till alla deltagare och till dem som på olika sätt har stöttat forskningen.
Referens
Gunnarsson S, Samuelsson K, Jacobsson M & Johansson J. Effects of individualised vision-focused Occupational Therapy on patient-reported outcomes following post-COVID-19 visual impairment. British Journal of Occupational Therapy, 2026. https://doi.org/10.1177/03080226261454913
