Tipsa fler om att skriva under våra 7 punkter
Kopiera länken till namninsamlingen eller dela direkt på sociala medier.
Uppmärksamma Long Covid Awareness Month
Hela mars 2026 är det Long Covid Awareness Month. Byt profilbild och hjälp oss sprida våra budskap för att öka medvetenheten om postcovid.
Dela våra budskap som bilder
Ladda ner alla våra punkter som bilder och dela i sociala medier.
Om Svenska Covidföreningen
Svenska Covidföreningen är en patientförening som företräder de som blivit sjuka av covid-19. Vi arbetar för att öka kunskapen om postcovid och för att de drabbade ska få bättre vård och stöd från samhället. Föreningen grundades 2020 och har idag cirka 6 000 medlemmar. Läs mer om postcovid och de drabbades situation på covidforeningen.se eller följ oss på sociala medier.
Läs mer om våra 7 punkter inför valet
Svenska Covidföreningen kräver:
- En nationell strategi för postcovid
- Ett kunskapslyft för primärvård och elevhälsa
- Tillgång till specialiserad vård i varje sjukvårdsregion – inom vårdgarantin
- Rätt stöd till de drabbade barnen
- Anpassade arbetsplatser och trygghetssystem
- Ökade satsningar på biomedicinsk forskning
- Bättre skydd mot nya covidinfektioner
1. En nationell strategi för postcovid
Frågan i korthet: Postcovid tros ha drabbat minst 300 000 barn och vuxna i Sverige. OECD har bedömt de årliga kostnaderna för arbetsbortfall och förlorad livskvalitet till cirka 1,5 % av BNP, motsvarande nära 100 miljarder kronor.
Trots det har ingen myndighet idag samlat ansvar för att löpande kartlägga och följa upp hur postcovid påverkat – och påverkar – folkhälsan och samhället. Vi saknar en officiell siffra på antalet drabbade, och det finns ingen strategi för att varken hjälpa de sjuka eller minska sjukdomsbördan på sikt.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Kartlägg antalet drabbade och hur postcovid påverkar samhället, inklusive ekonomin
- Tydliggör Folkhälsomyndighetens ansvar för att följa upp, öka medvetenheten om och arbeta med postcovid som en del av folkhälsoarbetet
- Ta fram ett åtgärdsprogram för att minska sjukdomsbördan och påverkan på samhället, och säkerställ att insatserna följs upp och utvärderas löpande
2. Ett kunskapslyft för primärvård och elevhälsa
Frågan i korthet: Över hela landet vittnar patienter om en utbredd okunskap om postcovid inom vården. Många får kämpa både för att få rätt diagnos och få tillgång till de symtomlindrande behandlingar som finns. I en enkät från Svenska Covidföreningen uppgav 68 procent att de blivit misstrodda av vårdpersonal och 51 procent att det lett till att de avstått från att söka vård.
När Socialstyrelsen 2024 tog fram sitt senaste kunskapsstöd till primärvården fälldes processen av JO. Resultatet blev ett material som fått omfattande kritik från såväl patientorganisationer som forskare för att det saknar viktig information och därmed kan leda till vårdskador. Och i skolans värld saknar elevhälsan ofta tillräcklig kunskap för att hantera de drabbade eleverna.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett reviderat kunskapsstöd för primärvården, utifrån bästa möjliga internationella evidens, i en kvalitetssäkrad process tillsammans med klinisk expertis, forskare och patientföreningar, och uppdatera det årligen i takt med att kunskapen växer
- Ta fram en fortbildningssatsning för elevhälsan för att bättre kunna identifiera, stödja och behandla elever med postcovid
- Verka för en nollvision mot medicinsk ”gaslighting” – att patientens symtom misstros eller avfärdas som psykosomatiska på osakliga grunder
3. Tillgång till specialiserad vård i varje sjukvårdsregion – inom vårdgarantin
Frågan i korthet: Postcovid kan drabba kroppens alla organsystem vilket ställer höga krav på vården. Både i Sverige och utomlands har därför postcovidmottagningar med ett brett team av specialister – i nära anslutning till forskningen – varit ett framgångsrecept för såväl utredning som behandling och rehabilitering.
Tyvärr finns det endast en sådan mottagning i landet, på Karolinska Universitetssjukhuset i Region Stockholm, och den är överbelastad med årslånga köer som följd. I 18 av 21 regioner finns ingen postcovidmottagning alls, varken för vuxna eller barn.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Säkerställ att multiprofessionell specialistvård med särskild kompetens inom postinfektiösa sjukdomar finns i varje sjukvårdsregion
- Verka för att alla som behöver får träffa en specialist med medicinsk expertis inom postcovid inom ramarna för den nationella vårdgarantin
4. Rätt stöd till de drabbade barnen
Frågan i korthet: Enligt internationella siffror beräknas minst 10 000 svenska barn och ungdomar vara drabbade av postcovid. Mörkertalet är stort. De värst sjuka är sängliggande, medan många andra kämpar dagligen med att klara av skola och fritidsaktiviteter.
Samtidigt drabbas de hårt av omgivningens okunskap och misstro, och många får sina symtom avvisade som depression, tonårsångest eller lathet. Förståelse, anpassningar och stöd från vuxenvärlden är för många skillnaden mellan att kunna leva och gå i skolan, eller att riskera att bli ännu sjukare.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Ge alla drabbade barn möjlighet till individuellt anpassad skolgång utifrån vad sjukdomsbilden kräver, inklusive lagstadgad rätt till fjärrundervisning och en trygg skolmiljö som inte förvärrar sjukdomen
- Se till att lärare och annan skolpersonal får fortbildning om postcovid och vad sjukdomen innebär för de drabbade elevernas skolgång
- Verka för att öka medvetenheten hos barn och föräldrar, liksom hos andra vuxna i deras närhet, för att bekämpa stigma, okunskap och fördomar som omgärdar sjukdomen
5. Anpassade arbetsplatser och trygghetssystem
Frågan i korthet: Postcovid är en ny diagnos som kräver särskild kunskap inom arbetslivet. Att sjukdomen involverar så många symtom, både fysiska och kognitiva, som dessutom kan variera över tid och försämras kraftigt av ökad aktivitet (så kallad PEM) ställer unika krav på både arbetsgivare och trygghetssystem.
Utgår man från att det är ”ungefär som utbrändhet” leder det till insatser som i värsta fall kan skada patienten och leda till sämre arbetsförmåga. Med anpassningar som tar hänsyn till sjukdomsbilden kan däremot fler komma tillbaka i arbete. Idag blir många av med sin sjukpenning, trots att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram specifika vägledningar för arbetsmiljöanpassingar baserade på sjukdomens begränsningar (inklusive möjlighet till distansarbete)
- Verka för att de regelverk som styr rehabiliteringsplaner anpassas för att ta hänsyn till riskerna för ansträngningsutlöst försämring (PEM)
- Verka för att Försäkringskassans arbetsförmågeutredningar ska utgå från patientens funktion över tid och förmåga till hållbar aktivitet, snarare än enskilda observationer, så att personer med fluktuerande sjukdomsbild inte utförsäkras
6. Ökade satsningar på biomedicinsk forskning
Frågan i korthet: ”We did trials for COVID-19 vaccines at warp speed, but we’re doing trials for long COVID at a snail’s pace”, sade den världsledande professorn Ziyad Al-Aly när han vittnade inför den amerikanska senaten 2024.
Världen är i skriande behov av mer forskning på hur man bättre behandlar, diagnostiserar, förebygger och – i bästa fall – botar postcovid. Det kräver öronmärkta satsningar både på nationell och internationell nivå. Här kan Sverige vara med och ta täten som forskningsnation. En förebild är Tyskland, som 2025 lanserade en statlig forskningssatsning på totalt 500 miljoner euro (5,3 miljarder kronor), vid sidan av tidigare satsningar.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Öronmärk minst 100 miljoner kronor årligen till biomedicinsk forskning, motsvarande de satsningar som skett i Tyskland, om postcovid och andra postinfektiösa sjukdomar
- Verka för en EU-gemensam forskningssatsning på postcovid, inklusive nästa generations vacciner som skyddar bättre mot virusets långsiktiga effekter
7. Bättre skydd mot nya covidinfektioner
Frågan i korthet: Dödligheten i akut covid-19 har minskat, mycket tack vare vaccinen. Tyvärr har risken för postcovid inte minskat alls lika mycket. Coronaviruset sprids lika mycket nu som tidigare och återinfektioner leder än idag till både nya postcovidfall och att de redan sjuka blir ännu sjukare.
Lyckligtvis finns det effektiva sätt att minska smittspridningens effekter på folkhälsan, så länge vi tar till oss av vad världens medicinska expertis numera vet om viruset. Framför allt behöver vi anpassa information och åtgärder utifrån att viruset primärt sprids via inandningsluften och även av personer som inte känner sig sjuka.
SVENSKA COVIDFÖRENINGENS KRAV:
- Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att uppdatera sina råd till allmänheten i enlighet med internationell kunskap om hur viruset sprids genom luften och hur man bäst skyddar sig
- Verka för minskad smittorisk inom vården, i skolan och på andra arbetsplatser genom bland annat krav på god ventilation och lufthygien – smittsäkerhet ska betraktas som en förutsättning för fysisk tillgänglighet till vård och utbildning
- Säkerställ möjligheten att vaccinera sig mot covid-19 för alla grupper som vaccinen är godkända för och uppdra åt Folkhälsomyndigheten att även ta hänsyn till risken för postcovid i de allmänna vaccinationsrekommendationerna
- Inkludera sjukdomens långsiktiga effekter i planen för stärkt beredskap inför framtida pandemier
