Personer med postcovid löper ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.
Flera rapporter om ökad förekomst av hjärt-kärlsjudom hos patienter som drabbats av postcovid har kommit de senaste åren. Merparten av dessa har fokuserat på patienter som vid sin akuta sjukdomsepisod vårdades på sjukhus, i synnerhet de som vårdats på intensivvårdsavdelning. Begränsad information finns från den stora grupp postcovidpatienter som inte fått sjukhusvård i samband med sin akuta infektion.
Med utgångspunkt från en stor populationsbaserad kohort med registerdata från samtliga vårdnivåer i Region Stockholm var syftet med den aktuella studien att undersöka om icke sjukhusvårdade individer som diagnostiserats med postcovid också löper en ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom, definierad som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärtarytmier, stroke och perifer kärlsjukdom.
Forskarna använde sig av hälsodata från cirka 2,5 miljoner invånare i Region Stockholm. Man identifierade alla individer i åldrarna 18-65 år som fått diagnosen postcovid (ICD-10, U09.9) mellan oktober 2020 och januari 2025 och uteslöt personer som hade sjukhusvårdats för sin akuta covid-19 infektion eller hade en tidigare känd hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av statistiska modeller beräknade man relativa risker att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och justerade för ett flertal potentiella störfaktorer såsom ålder, kön, tidigare sjukdomar och socioekonomiska förhållanden.
Högre risk för kvinnor att drabbas
Bland 1 217 693 individer hade 8 999 (0,7 procent) en postcoviddiagnos (66 procent kvinnor). Efter en uppföljningsperiod på fyra år var registrering av hjärt-kärlsjukdom vanligare hos individer med postcovid (kvinnor 18,2 procent, män 20,6 procent) i jämförelse med kontroller utan postcovid (kvinnor 8,4 procent, män 11,1 procent). Resultaten kvarstod i stort sett oförändrade efter justering för ålder, socioekonomisk situation och underliggande hälsostatus. Högst riskökning sågs under det första året men den kvarstod hela uppföljningstiden.
Kvinnor med postcovid hade mer än dubbelt så hög risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom som kvinnor utan. Hos männen var risken 30 procent högre. Starkast riskökning såg man för hjärtarytmier och kranskärlssjukdom. Hos kvinnor förelåg också en ökad risk för hjärtsvikt och perifer kärlsjukdom. Man hittade inget samband mellan postcovid och risken att utveckla stroke.
Tänkbara mekanismer
Forskarna har ingen helt klar och entydig förklaring till varför postcovid är associerat med hjärt-kärlsjukdom men ett antal tänkbara mekanismer föreslås. Virus kan angripa det inre cellagret i blodkärlsväggar (kärlendotel) och leda till att endotelet blir dysfunktionellt. Virus kan också sätta igång en inflammatorisk process och åstadkomma förändringar i immunsystemet. Sammantaget kan dessa effekter leda till förändringar i blodflödet i kroppen med sekundär påverkan på hjärtats funktion.
Det finns också mer och mer bevis för att postcovid kan störa det autonoma nervsystemet och därigenom bland annat påverka hjärtfrekvens och blodtryck. Sådana effekter kan leda till oregelbunden hjärtverksamhet och tillstånd som POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom), som inte sällan förekommer hos patienter med postcovid.
En annan tänkbar möjlighet skulle kunna vara att postcovid inte nödvändigtvis orsakar en ny sjukdom utan snarare leder till att en redan pågående sjukdomsprocess, som inte tidigare har diagnostiserats, blir avslöjad. Hos vissa individer med bröstsmärta eller palpitationer skulle dessa symtom kunna tänkas leda till att hjärt-kärlsjukdom upptäcks.
Postcovid kan ha underdiagnostiserats
Bland de begränsningar som forskarna diskuterar finns det faktum att postcovid kan ha underdiagnostiserats, vilket kan ha lett till underskattade risker. Fler vårdkontakter hos dessa patienter kan också ha ökat upptäckten av hjärt- och kärlsjukdom, vilket i så fall överskattat risken. Dessutom kan könsskillnader delvis spegla vårdsökandebeteende snarare än enbart biologiska faktorer.
Även om risken för den enskilda individen att drabbas av hjärt-kärlsjukdom bedöms som relativt låg menar forskarna att det är kliniskt meningsfullt att inkludera postcovid som en av våra kända riskfaktorer för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Det är alltså en faktor som bör tas med när riskbedömning av en patient görs, antingen det är inom primärvården eller specialistvård.
Fortsatt forskning är angelägen. Bland annat behöver det långsiktiga förloppet kartläggas. Ebbar risken för hjärt-kärlkomplikationr ut helt så småningom eller kvarstår den? Skulle tidig identifiering av symtom hos dessa individer och insättande av relevant förebyggande behandling kunna ha en gynnsam effekt på prognos?
Referenser
Lindberg P, Wiqvist S, Juszczyk M, et al. Long COVID and risk of incident cardiovascular disease: a prospective cohort study using the Multimorbidity Integrated Registry Across Care Levels in Stockholm (MIRACLE-S) cohort. eClinicalMedicine 2026. https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2026.103846
Xie Y, Xu E, Bowe B, Al-Aly Z. Long-term cardiovascular outcomes of COVID-19. Nat Med 2022 Mar;28(3):583-590. DOI: 10.1038/s41591-022-01689-3.
Ziyad Al-Aly, Hannah Davis, Lisa McCorkell, Letícia Soares, Sarah Wulf-Hanson, Akiko Iwasaki & Eric J. Topol. Long COVID science, research and policy. Nature Medicine volume 30, pages 2148–2164 (2024). https://www.nature.com/articles/s41591-024-03173-6
Marianne Hartford, docent och läkare
