Det här är en redovisning av studien Incidence and Prevalence of Post‑COVID‑19 Myalgic Encephalomyelitis: A Report from the Observational Recover‑Adult Study, publicerad i Journal of General Internal Medicine 13 januari 2025.
En amerikansk studie kastar nytt ljus över sambandet mellan covid-19 och myalgisk encefalomyelit (ME). I likhet med postcovid är ME ett kroniskt långvarigt sjukdomstillstånd som kan utvecklas i efterförloppet av en infektion.
Studien utgår från den stora kohort av vuxna individer som samlats in inom ramen för det av NIH (National Institute of Health) stödda forskningsprogrammet Recover (Researching Covid to Enhance Recovery). Den leddes av Suzanne D. Vernon, virolog från Bateman Horne Center, som för övrigt var en av föreläsarna på 2024 års RME-konferens i Stockholm, där Svenska Covidföreningen också medverkade som arrangör.
Människor med ME rapporterar vanligen en extrem utmattning och försämring av symtom, som kan vara dagar eller veckor, efter tillsynes små fysiska eller mentala ansträngningar. Recovers forskarteam har nyligen funnit att 85 procent av deras patienter med postcovid också rapporterar dylika symtom. Både patienter med postcovid och sådana som har diagnosen ME rapporterar att symtomen kan variera i intensitet över tid. Den likhet som finns mellan postcovid och ME indikerar att forskare genom att studera dem borde kunna lära sig mer om postcovid, ME och andra postinfektiösa tillstånd.
Vad gjorde forskarna?
Man använde den population av vuxna deltagare som ingår i Recovers nyligen publicerade observationsstudie och analyserade huruvida insjuknande i postcovid ökade risken att drabbas av ME. Studien har tusentals deltagare både med och utan postcovid vilket ger hittills oanade möjligheter att förstå hälsotillstånd som utvecklas efter en virusinfektion.
Studien inkluderade 11 785 vuxna som drabbats av covid-19. Deltagarna i studien hade:
- ingen sjukhistoria talande för ME
- deltagit i ett uppföljningsbesök inom ramen för Recover-projektet minst sex månader efter sin initiala SARS-CoV-2 infektion
Studien inkluderade också 1 439 deltagare som inte hade genomgått någon covid-19 infektion.
Som en del av Recovers observationsstudie fyllde deltagarna i standardformulär om sina symtom, hur sjuka de kände sig med anledning av symtomen, och i vilka situationer de kände dem. Forskarna använde denna information för att identifiera nya fall av ME baserat på Institute of Medicine, IOM:s kliniska diagnoskriterier.
Vad fann forskarna?
Forskarna fann att 4,5 procent (531/11 785) av studiens deltagare uppfyllde kriterierna för ME efter att ha genomgått en covid-19 infektion. Flertalet av dessa individer, 89 procent (471/531), uppfyllde också kriterierna för postcovid. Av de som inte hade haft covid-19 uppfyllde 0,6 procent (9/1 439) kriterierna för ME.
Studien fann också att:
- Det var ungefär fem gånger mer sannolikt att individer som haft covid-19 uppfyllde kriterierna för ME än att individer som inte genomgått covid-19 gjorde det.
- Nya fall av ME uppträdde i en takt som var 15 gånger högre än före covid-19 pandemin.
De symtom på ME som oftast rapporterades var:
- Post-exertional malaise (PEM), eller försämring av symtom efter att endast ha utfört mindre aktivitet av fysik eller mental karaktär.
PEM har också befunnits vara ett av de mest besvärande av symtomen vid postcovid. - Ortostatisk intolerans, eller en samling tillstånd som påverkar blodflödet och kan orsaka yrsel eller svimning. Det här är besläktat med posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS), som också är ett vanligt symtom vid postcovid.
- Kognitiv störning. Det här är något som liknar hjärndimma, eller svårigheter att tänka klart och som många patienter med postcovid upplever.
- Sömn som inte gör att du känner dig utvilad. Sömnproblem är inte ett ovanligt symtom vid postcovid.
Varför är de fynd som gjorts i studien viktiga?
Studiens fynd indikerar att förekomsten av ME ökar med hög hastighet och att många individer som utvecklar ME också har postcovid. Studien ger också information om vilka symtom som ME och postcovid har gemensamt. För en människa som upplever beskrivna symtom kan det vara lämpligt att hos sin vårdnadsgivare be om att få bli utredd med frågeställningen ME.
Vilka begränsningar ser man?
Beroendet av självrapporterade symtom utgör en begränsning. Det gör också den varierande och oförutsägbara karaktären hos ME-symtom och det faktum att Recover-deltagare som hade varit inlagda på sjukhus uteslöts från deltagande.
Några kommentarer från Suzanne D. Vernon
”Mer forskning behövs för att förstå de biologiska mekanismerna bakom varför vissa personer löper större risk att utveckla ME efter en infektion än andra. En ökad förståelse av hur SARS-CoV-2-viruset kan leda till ME kan bidra till att hitta potentiella behandlingar för en rad kroniska tillstånd kopplade till infektioner.”
”Recover omfattade personer som insjuknade i akut SARS-CoV-2 och följdes i minst tre år. De som var akut infekterade och senare utvecklade ME, eller de nya fall av ME som uppstod, kan vara nyckeln till att förstå varför vissa människor drabbas av ME efter en infektion. Hur tragisk covid-19-pandemin än är, ger den Recover och forskarsamhället en unik möjlighet att studera den naturliga utvecklingen av postcovid-relaterad ME.”
”Recover-projektets stora omfattning ger forskare en unik möjlighet att förstå de långsiktiga effekterna av covid-19. Det betyder också att Recovers resultat bör vara svåra att ifrågasätta – något som annars är ovanligt inom ME-forskningen. Den här gången var resultaten verkligen goda nyheter för personer med ME.”
Incidence and Prevalence of Post‑COVID‑19 Myalgic Encephalomyelitis: A Report from the Observational RECOVER‑Adult Study.
Suzanne D. Vernon, Tianyu Zheng, Hyungrok Do, Vincent Marconi, Leonard A. Jason, Nora G. Singer et al. on behalf of the NIH Researching COVID to Enhance Recovery (RECOVER) Consortium J Gen Intern Med. 2025 Jan 13. https://doi.org/10.1007/s11606-024-09290-9.
Marianne Hartford, docent och läkare
