Den 24 augusti anordnades ett seminarium inom ramen för Nordiska rådets forskningssamarbete om postcovid. Det hölls i Oslo, men gick även att följa online. Talare var bland annat den i postcovidkretsar ikoniska professorn Ziyad Al-Aly, samt svenska och norska forskare.
Al-Aly tog ett brett perspektiv, där han framhöll att postinfektiös sjukdom inte är något nytt, men att pandemins omfattning och timing gjorde postcovid till den första postinfektiösa sjukdomen som undersökts storskaligt. Han berättade även att han i samtal med WHO hade lyft risken för nya pandemier som ger långvariga konsekvenser (som postcovid) och att de hade delat hans oro. Al-Alys arbete inom postcovid-området har fått stor uppmärksamhet och 2024 inkluderades han på tidningen TIME:s lista över de 100 individer som mest har påverkat global hälsa, vilket gör honom till en av postcovidvärldens största stjärnor.
Arne Søraas, läkare och forskare vid Oslos universitetssjukhus berättade om den norska Koronastudien och presenterade data som visade på en signifikant ökning av spontana svar om minnesproblem, koncentrationsproblem och försämrad hälsa i norska hälsoundersökningar. Gunhild Alvik Nyborg, även hon läkare och forskare vid Oslo universitetssjukhus, presenterade ny forskning som visade på ökad risk för postcovid vid återinfektion även av omikron-varianten av viruset. Hon presenterade även data som visade att om man upplever minnesproblem är det en 50-procentig risk att detta är orsakat av en covidinfektion, och att 10 procent av den norska befolkningen har rapporterat symtom som kan härröras till en covid-19-infektion.
Det sistnämnda rimmar väl med Svenska Covidföreningens erfarenheter. I Sifoundersökningen som vi lät genomföra i början av 2025 svarade 3 procent av den svenska befolkningen att de hade postcovid. Det är rimligt att ännu fler har fått sviter som de inte kopplar till en covidinfektion. Men siffran för hur många som har fått diagnosen postcovid speglar inte alls detta. I en enkät som Covidföreningen genomförde i maj i år svarade 26 procent av de postcoviddrabbade att de inte hade fått diagnosen postcovid och ytterligare 6 procent att deras postcoviddiagnos har tagits bort eller ändrats. Detta bidrar till att postcovid fortsätter att vara ett större problem än vad som framgår i statistiken. Det begränsar även registerforskning som den som presenterades vid konferensen, vilket Svenska Covidföreningens representant i Nordforsk Lisa Norén, även påpekade vid frågestunden.
Forskarna Fredrik Nyberg och Maria Bygdell från Göteborgs universitet berättade om registerstudier kring postcovid, som påvisat ökad risk för kardiovaskulär sjukdom efter en covidinfektion, och att personer som har haft covid oftare besöker läkare efter infektionen (ökning med 0,33 läkarkontakter per person under 4– 15 månader från infektionen). De visade även att de som vaccinerats innan de fick sin första covidinfektion hade lägre risk att utveckla postcovid och att vaccineffektiviteten ökade ju fler sprutor man hade fått innan första infektionen. Detta talar (återigen) för att den svenska tesen om flockimmunitet innebar en ökad risk för postcovid hos den svenska befolkningen. Slutligen presenterades ny forskning som visar att även en fjärde vaccindos minskar risken för postcovid, och inte bara för riskgrupper.
