Särskilda satsningar på barn

Barn kan drabbas av covid på olika sätt

De flesta barn tillfrisknar efter en covid-19-infektion. Det innebär dock inte att vi kan strunta i de barn som inte gör det. Precis som vuxna kan barn få postcovid. En del andra barn utvecklar ett livshotande tillstånd kallat MIC-S strax efter den akuta infektionsfasen, vilket kräver intensivvård. Ett fåtal barn har också dött av covid-19 under pandemin.

Barn drabbas också i egenskap av anhöriga. Att förlora en förälder eller annan närstående i covid innebär ett stort trauma. Detsamma gäller för de barn som har sett hur en förälder eller ett syskon gått från fullt frisk till mycket sjuk.

Om forskning och vårdsatsningar på postcovid har halkat efter bland vuxna så har ännu färre initiativ tagits för barnen. Det felaktiga påståendet om att “barn inte drabbas” kan också bidra till att familjer inte får det stöd de har rätt till i förhållande till vård och skola.

Rätt till utredning och vård

Det finns fortfarande en okunskap om att barn kan drabbas av postcovid på flera håll i vården, vilket gör att barns långvariga symtom inte alltid tas på allvar eller identifieras. I de flesta regioner saknas kliniska kunskapsstöd som avser postcovid och barn och det finns bara specialiserade barnmottagningar i tre av landets 21 regioner (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2022). Det gör att symtomen inte alltid tas på allvar av vården när barnet inte tillfrisknar, vilket kan leda till att diagnos inte sätts och att barn med postcovid blir extra osynliga i statistiken.

Det är viktigt att barn med långdragna symtom efter covid-19-infektion utreds i vården och inte avvisas på grund av okunskap. Likheter och skillnader mellan de komplikationer som drabbar barn och vuxna måste belysas. Men det är också viktigt att komma ihåg att barn inte är som små vuxna. Därför behövs det multidisciplinära specialistmottagningar för barn, med samlad kompetens om hur postcovid specifikt drabbar barn och möjlighet att bedriva patientnära forskning. Upptagningsområdet för dessa mottagningar måste samordnas mellan regionerna så att alla barn som behöver det får tillgång till specialiserad postcovidvård. Det behövs även uppdaterade kliniska riktlinjer som vårdpersonalen känner till.

Kunskap och stöd från skolan

Barns rätt till utbildning slås fast i Barnkonventionen. Skolan är också skyldig att ge stöd till elever som behöver det för att nå målen i skolan. Däremot är det upp till skolan och rektorn att utifrån elevens behov besluta om vilket stöd som ska ges och på vilket sätt. En förutsättning för att distansundervisning ska få användas som särskilt stöd är att alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga (3 kap. 5-12 §§ och 22 kap. 5 och 7 §§ skollagen).

Har varken vården eller skolan kunskap om postcovid kan det bli mycket svårt för barnet att få det stöd hen har rätt till. För att skolorna ska kunna göra en välgrundad bedömning utifrån barnets behov är det viktigt att de får kunskap om postcovid och de funktionsnedsättningar som det kan orsaka hos barn, inklusive hur de kan ta hänsyn till eventuell ansträngningsutlöst försämring. Annars riskerar mycket sjuka barn och hårt prövade familjer att möta anklagelser om att inte respektera skolplikten.

Det är tydligt att rätten till skola och utbildning har påverkats i hög grad för den här gruppen.
– Barnombudsmannen

Avsaknaden av barnperspektiv är inte förenligt med barnkonventionen

Barnen är det viktigaste vi har. Sammantaget menar Svenska Covidföreningen att det är oacceptabelt att samhället inte avsätter de resurser som behövs för att hjälpa de barn vars hälsa har drabbats hårt av viruset under pandemin. Satsningar på vård för barn med postcovid måste göras om Sverige ska leva upp till barnkonventionens artikel 24, om rätten till bästa möjliga hälsa.

Likaså är det problematiskt att bygga den svenska smittskyddspolitiken på antagandet att barn inte kan drabbas svårt av Sars-CoV-2, och därmed utsätta dem för situationer som innebär stora risker att bli smittade utan att vidta de preventiva smittskyddsåtgärder som finns och som inte är rättighetsinskränkande.

Läs mer

Barnombudsmannens rapport

Barnombudsmannen hade under 2020-2021 i uppdrag att med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter redogöra för och analysera konsekvenserna av covid-19-pandemin för barn och unga i Sverige. I rapporten valde Barnombudsmannen att särskilt lyfta barnen som själva drabbats av långtidssymtom av covid-19, eller som är anhöriga till personer som drabbats hårt av sjukdom. När myndigheten sökte barn med långtidssymtom av covid-19 att intervjua var gensvaret mycket starkare än de hade förväntat sig.

Läs rapporten i sin helhet här.

Debattartikel

22 augusti 2021, Sydsvenskan, Polariserad debatt ställer barns rättigheter mot varandra