Mer forskning behövs

Målet måste vara att hitta en bot

Postcovid har halkat efter

I början av pandemin bedrevs forskning främst på sjukhusvårdade patienter. Dels för att det var av största vikt att lära sig att rädda liv, dels för att det var lättare att bedriva forskning vid sjukhus där patienterna var samlade och under vårdens uppsikt. Det är glädjande att forskningen har tagit stora kliv framåt gällande behandling av svår akut covid-19 och vaccin mot allvarlig sjukdom. När det gäller den stora grupp patienter som drabbas av långvariga och mycket funktionsnedsättande symtom – utan att nödvändigtvis ha vårdats på sjukhus – har forskningen däremot halkat efter. För att vi ska lära oss mer om postcovid och förhoppningsvis hitta botande behandlingar på sikt så arbetar Svenska Covidföreningen för mer patientnära forskning.

Experterna är eniga om att mer forskning behövs

Myndigheter och organisationer både nationellt och internationellt har lyft fram att det krävs mer forskning kring postcovid. Kungliga Vetenskapsakademien menar att det finns ett stort behov av flervetenskaplig forskning, och att kunskapen den genererar snabbt måste komma till tillämpning i vården. Även WHO och EU-kommissionens expertgrupp uppmanar beslutsfattare att satsa mer på och underlätta forskning. Det senare kan innebära att möjliggöra effektiva uppföljningssystem och att samla patientkohorter på specifika kliniker, vilket ger helt andra möjligheter att forska än om patientgruppen är spridd i primärvården.

Viktiga forskningsfrågor

Viktiga forskningsfrågor som måste besvaras är hur många som får postcovid, vad det är som orsakar postcovid, och hur postcovid kan behandlas och rehabiliteras. Forskning om bakomliggande mekanismer bör prioriteras för att utveckla en träffsäker diagnostik och för att kunna utforma behandlingsstudier som på sikt kan leda till botande behandling. Vet vi inte vad i kroppen som ska behandlas och rehabiliteras finns det en risk för felbehandlingar och att patientens lidande förlängs.

Vad har Sverige gjort?

I Sverige har vissa satsningar gjorts på forskning. Regeringen har avsatt 50 miljoner kronor till projekt om postcovid, som Vetenskapsrådet har fördelat. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har på uppdrag av regeringen utvärderat det vetenskapliga stödet för behandling och rehabilitering av patienter med långvariga symtom av sjukdomen covid-19. SBU slutredovisade uppdraget i augusti 2022. Inga studier som bedömdes ha låg risk för systematiska fel hittades, vilket var väntat. Behandlingsstudier tar tid att genomföra och det krävs oftast en välgrundad teori om vad som orsakar symtomen innan behandlingsstudier kan starta. Med hänsyn till forskningsläget menar Svenska Covidföreningen att regeringen istället borde ha uppdragit SBU att utvärdera forskning om postcovids bakomliggande mekanismer.

Vi kan bättre!

Svenska Covidföreningen anser att de satsningar som har gjorts är viktiga men otillräckliga. Till skillnad från länder som USA och England har Sveriges regering avsatt mycket lite pengar per invånare till forskning. Det finns inte heller någon svensk myndighet som har i uppdrag att ta reda på hur många som har postcovid i Sverige, eller att följa forskningen om postcovids bakomliggande mekanismer. Det leder till att beslutsfattare i vård, myndigheter och politik inte ges ett ordentligt underlag inför beslut relaterade till postcovid och inte heller kan uppskatta smittspridningens långsiktiga konsekvenser på folkhälsan.