En rättsäker sjukförsäkring

Rättssäkerhetsbrister måste åtgärdas

Rättssäkerhetsbrister i sjukförsäkringssystemet har rapporterats länge. Bristande utbildning hos handläggare, dålig kommunicering under handläggning och otydlig kommunicering av beslut påverka den enskildes möjligheter att förstå processen negativt, vilket gör det svårare att tillvarata sina intressen. Det får anses särskilt allvarligt mot bakgrund av att Försäkringskassan ofta har att göra med personer som har olika former av funktionsnedsättningar. Därtill har brister i Försäkringskassans utredningsskyldighet konstaterats [1]. Utredningar visar också att politiska mål har fått myndigheten att bedöma sjukpenningärenden strängare än tidigare  – trots att lagstiftningen inte ändrats [2]. Ett sådant tillvägagångssätt utgör en klar rättssäkerhetsbrist, eftersom det enda verktyget politiken har för att ändra myndigheters bedömningar i enskilda ärenden är lagstiftning.

SCF och Försäkringskassan slog larm hösten 2020

Redan hösten 2020 – ett halvår efter att WHO klassat spridningen av covid-19 som en pandemi – uppmärksammade Svenska Covidföreningen att människor med svår och funktionsnedsättande postcovid utförsäkrades. Bidragande till detta var att det av naturliga skäl saknades kunskap om covid-19 och dess långtidssymtom. Även Försäkringskassan slog larm om postcovid under hösten 2020 – som enda myndighet i Sverige.

Problemet är att den här sjukdomen har överrumplat hela systemet. Sjukförsäkringen bygger ju på solid läkarvetenskap. Vi lutar oss tungt mot vården och läkarvetenskapen för att kunna navigera rätt. Nu är vi i ett läge där vi har en ny sjukdom där det fortfarande är mycket vi inte vet. Det är ett reellt problem för oss i tillämpningen av sjukförsäkringen

– Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i SvD

Kunskapsbristerna i vården spiller över på sjukförsäkringen

Det låga kunskapsläget om postcovid i hälso- och sjukvården, liksom bristen på allmän testning för covid-19, gör att många postcovidsjuka blir extra utsatta i sjukförsäkringsärenden. Regelverket bygger nämligen på att den sjuke ska kunna bevisa nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom genom läkarintyg. Det kräver att hälso- och sjukvården har kunskap om hur sjukdomen ska diagnostiseras, utredas och behandlas samt om hur prognosen ser ut. I början av pandemin saknades allt detta helt för postcovid. Vårdapparaten hade därmed aldrig haft så dåliga förutsättningar att möta Försäkringskassans behov av underlag för så många sjuka människor samtidigt.

Samtidigt som kunskapen om postcovid växt de senaste åren så går utvecklingen fortfarande oroväckande långsamt i svensk sjukvård. Tillgången till specialiserad postcovidvård är mycket ojämlik över landet. Därtill har vi inte längre tillgång till allmän testning för covid-19 i Sverige – vilket kan försvåra fastställande av diagnos och därmed riskerar att inverka negativt på kvaliteten på underlaget till Försäkringskassan. Slutligen har Socialstyrelsen inte heller uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet för postcovid, som ska hjälpa Försäkringskassan i handläggningen av ärenden, sedan maj 2021.

Vad Svenska Covidföreningen vill se

• Socialstyrelsen bör löpande uppdatera det försäkringsmedicinska beslutsstödet för postcovid, så att Försäkringskassans handläggare har tillgång till den senaste kunskapen.
• Eftersom kunskapsbristerna i vården spiller över på sjukförsäkringen är det viktigt att åtgärda även dessa. Vi menar att det måste inrättas en multidisciplinär specialistmottagning för postcovid i varje sjukvårdsregion som kan fungera som kunskapsnav samt ett nationellt kunskapscenter.
• Rättssäkerheten och kvaliteten i handläggningen måste förbättras.
• Åtgärder bör vidtas för att det ska bli lättare för enskilda att följa och förstå processen hos Försäkringskassan. Det är extra viktigt eftersom myndigheten ofta har att göra med personer med funktionsnedsättningar. Exempelvis bör myndigheten ta fram en lösning för att kunna ta emot och skicka ut handlingar digitalt på ett säkert sätt. De digitala beslutsmallarna och besked om utbetalning som myndigheten använder sig av bör uppdateras så att det blir tydligt för den enskilde när myndigheten har fattat ett beslut under utredning respektive ett slutligt beslut i ärendet, samt vad det innebär för den enskilde.

Att förlora sin försörjning när man är svårt sjuk gör vägen tillbaka onödigt lång. Alla ska ha rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom som gör att man inte kan arbeta.

Läs mer

Debattartiklar

2020-09-17, Aftonbladet, Sjuka i covid-19 riskerar att bli utförsäkrade

Pressmeddelanden

2021-03-15, Nya sjukförsäkringslagen riskerar att inte hjälpa

2020-09-17, Svårt sjuka i covid-19 utförsäkras för att sjukdomen är ny

Skrivelser och remissvar

2024-06-19, Yttrande över betänkande En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022

2023-02-19, Skrivelse till Socialdepartementet och utredningen En sjukförsäkring i förändring – en utvärdering

2021-05-06, Remissvar på Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – vägledning om sjukskrivning för covid-19 respektive postcovid

Mer information

Information om postcovid och sjukförsäkringen

Källor

[1] Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2021:3, Försäkringskassans utredningsskyldighet – En granskning av Försäkringskassans tillämpning av utredningsskyldigheten i ärenden om sjukpenning och aktivitetsersättning där ansökan har avslagits, https://isf.se/publikationer/rapporter/2021/2021-03-30-forsakringskassans-utredningsskyldighet samt SOU 2023:44, rätt förutsättningar för sjukskrivning, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/08/sou-202348/

[2] Se exempelvis Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2018: 16, Förändrad styrning av och i Försäkringskassan – En analys av hur regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar påverkar handläggningen av sjukpenning, https://isf.se/publikationer/rapporter/2018/2018-10-17-forandrad-styrning-av-och-i-forsakringskassan samt Statskontoret, Försäkringskassans åtgärder för en bättre förvaltning av sjukförsäkringen – delrapport 2022:100, https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2022/forsakringskassans-atgarder-for-en-battre-forvaltning-av-sjukforsakringen.-delrapport/?publication=true