Kategori Nyheter, Forskningsnytt

Skrivelse till Socialdepartementet och utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07)

Följande skrivelse översändes till Socialdepartementet och ansvariga utredare den 19 februari 2023.

I tilläggsdirektivet till utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07) anges att de lagändringar som genomfördes i sjukförsäkringen under 2021 och 2022 hittills har inneburit fler längre sjukfall och ökade kostnader för sjukförsäkringen. Utredaren ges i uppdrag att även lämna nödvändiga författningsförslag om utvärderingen visar att sjukfallen inte avslutas så som är avsett utan blir omotiverat långa eller att det uppstår andra negativa konsekvenser för samhället eller individen [1].

Med anledning av dessa formuleringar önskar Svenska Covidföreningen framföra följande.

Regeländringarna i sjukförsäkringen har ägt rum under rådande pandemi. Även om vi inte har några tillförlitliga data över antalet som drabbats av eller är sjukskrivna på grund av postcovid i Sverige [2] så visar internationella studier och undersökningar att Sars-Cov-2:s långsiktiga effekter på hälsa och arbetsförmåga inte är ringa.

Enligt de senaste siffrorna från Office for National Statistics, den brittiska motsvarigheten till SCB, uppskattas 2 miljoner personer i UK (3 procent av populationen) ha postcovid (symtom som varar längre än fyra veckor från infektion och inte har någon annan förklaring). 1.2 miljoner (61 procent av de som uppger att de har postcovid) har haft det i över ett år. 687 000 (35 procent av de som uppger att de har postcovid) har haft det i över två år. 1.5 miljoner (77 procent av de som uppger att de har postcovid) har påverkan på ADL. 380 000 (19 procent av de som uppger att de har postcovid) rapporterar att de har kraftig påverkan på ADL. Prevalensen är som högst i åldersgruppen 35-69 år [3].

Även undersökningar från USA antyder att postcovid har en stor inverkan på arbetsmarknaden. Enligt New York State Insurance Fund har 18 procent av de med postcovid inte återvänt till jobb på över 1 år (över 3 av 4 av dessa var under 60 år). 40 procent av det med postcovid återvände till arbetet inom 60 dagar men med reducerad arbetstid, anpassade arbetsuppgifter och lägre produktivitetsgrad [4]. Brooking Institute uppskattar att 4 miljoner amerikaner inte alls kan arbeta på grund av postcovid [5]. Också EU-kommissionens expertgrupp konstaterar att den inverkan postcovid har på tillväxten “kommer vara substantiell” [6].

Bedömning av arbetsförmågan kompliceras av att forskningen på postcovid ännu är i sin linda. Tillgängliga data visar att postcovidpatienter har tydliga fysiologiska avvikelser som ofta missas på standardtester i vården. Detta belyser behovet av en ny generation mer inriktade och känsliga tester. Denna diagnostik – som i dagsläget bara finns tillgänglig inom ramen för forskning – måste också göras kommersiellt tillgänglig i vården för att postcovidpatienter – trots svåra funktionsnedsättningar – ska ha möjlighet att visa nedsatt arbetsförmåga genom kliniska fynd för Försäkringskassan.

Slutligen finns det inte ännu någon bot mot postcovid. För den icke obetydliga grupp som inte spontantillfrisknar (men som sjukförsäkringssystemet av ovan skäl kan ha svårt att identifiera) blir det därför vanskligt att tala om “omotiverat långa sjukfall”.

Mot bakgrund av detta undrar Svenska Covidföreningen:

  • Är utredningen förhindrad att resonera kring/ta hänsyn till postcovids effekter på sjukförsäkringen i sitt uppdrag?
  • Hur avser utredningen i sådana fall avgöra vilka förändringar i sjukskrivningsmönster som är hänförliga regeländringarna och vilka som är hänförliga långtidssekvelse av Sars-CoV-2 under rådande pandemi?
Fotnoter

[1] Regeringen, Socialdepartementet, Protokoll vid regeringssammanträde 2023-02-09 S2023/00594, Tilläggsdirektiv till utredningen Sjukförsäkringen i förändring – en utvärdering (S 2022:07)
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/02/dir.-202320

[2] Statistik över diagnoskoder är ett vanskligt mått, särskilt när vi har att göra med en ny patientgrupp där kunskapsläget i vården är lågt och kunskapsspridningen inte fungerar tillfredsställande samtidigt som det i majoriteten av landets regioner inte finns någon specialiserad postcovidvård (se Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Postcovid i praktiken, 2022, https://www.vardanalys.se/rapporter/postcovid-i-praktiken/). Socialstyrelsen saknar därtill lagstöd att hantera primärvårdsdata från regionerna, dit majoriteten av patienterna är hänvisade. Även statistik från Försäkringskassan har brister i tillförlitlighet. Dels beror dessa på det låga kunskapsläget i vården, dels på att postcovid är en tilläggsdiagnoskod och därmed inte ska anges som huvuddiagnos på läkarintyg till Försäkringskassan.

[3] Office for National Statistics, Prevalence of ongoing symptoms following coronavirus (COVID-19) infektion in the UK, 2 February 2023, https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/healthandsocialcare/conditionsanddiseases/b ulletins/prevalenceofongoingsymptomsfollowingcoronaviruscovid19infectionintheuk/2february2023

[4] CNBC, Long Covid has an ‘underappreciated’ role in labor shortage, study finds, January 2023,
https://www.cnbc.com/amp/2023/01/30/long-covid-has-underappreciated-role-in-labor-gap-study.html

[5] Brooking Institute, New data shows long Covid is keeping as many as 4 million people out of work, August 2022, https://www.brookings.edu/research/new-data-shows-long-covid-is-keeping-as-many-as-4-million-peo ple-out-of-work/

[6] European Commission, Expert opinion on “Facing the impact of post COVID-19 condition (Long COVID) on health systems“, December 2022

Styrelsen,
Svenska Covidföreningen
2023-02-19

Fler nyheter