För lite och för långsamt - Svenska Covidföreningen

Författare

Publicerad 2021-02-16

Svenska Covidföreningen om rehabiliteringsuppdraget

Svenska Covidföreningen ser att såväl det offentliga samtalet som de beslut som fattats beträffande långtidscovid vilar på en rad felaktiga grundantaganden. Detta leder till att åtgärderna som vidtas blir missriktade samt till en felaktig bild av hur covid-19 faktiskt slår mot människor, samhället och folkhälsan.

Ur rapporten

Svenska Covidföreningen ser positivt på regeringens intentioner att utveckla insatser till dem som drabbats av långvariga komplikationer efter covid-19, så kallad långtidscovid. Föreningens samlade uppfattning är dock att regering och ansvariga myndigheter hittills har gjort för lite för långsamt och inte inhämtat tillräcklig kunskap från de drabbade. Därtill har Socialstyrelsen i sin delrapportering av aktuellt regeringsuppdrag inte problematiserat tillräckligt kring de svårigheter som finns kopplade till långtidscovid.

Uppskattningsvis drabbas tio procent av de smittade av långtidssymtom. Detta skulle kunna innebära att ca 180 000 personer i Sverige är eller håller på att bli långtidssjuka (se avsnitt 1.8). Många av dessa är unga och tidigare friska. Svenska Covidföreningen ställer sig därför frågande till varför långtidscovid inte uppmärksammas mer av politiker och myndigheter. Utifrån internationella jämförelser ser vi med oro på hur Sverige halkar efter.

I denna rapport vill Svenska Covidföreningen framför allt understryka följande:

Det behövs en strategi för hantering av de långtidssjuka på både kort och lång sikt. För det krävs ett politiskt förtydligande om vilka myndigheter och departement som ansvar för frågor relaterade till långtidscovid. En kontinuerlig dialog med patientgruppen är viktig för att förstå utmaningarna.
De kunskapskällor som Socialstyrelsen hänvisar till i delrapporten under ”Aktuellt kunskapsläge” är otillräckliga för uppdraget att ta fram en processmodell för rehabilitering. Evidens såsom forskning och beprövad erfarenhet måste vara utgångspunkten, men är mycket begränsad i nämnda underlag, särskilt vad gäller barn, äldre och patienter som inte fått sjukhusvård. Svenska Covidföreningen efterlyser därför resonemang kring hur strukturer för ett effektivt lärande om långtidskomplikationerna vid covid-19 ska säkras som en grund för modellen.
Långtidscovid är en ny sjukdom som präglas av en multisystemisk symtombild, där inte bara funktionsförmågan utan även komplexa underliggande medicinska orsaker behöver utredas och behandlas. Därmed räcker inte rehabiliteringsteam eller ordinarie primärvårdsstrukturer. Både patientgrupp och forskare efterlyser multidisciplinära sjukhusmottagningar med utredande läkarteam.

Kommentarerna i rapporten avser:

Uppdraget att ta fram en processmodell för rehabiliteringsinsatser för patienter med långvariga komplikationer efter covid-19 (S2020/06720/FS)
Socialstyrelsens delrapport (30409/2020) med hänvisningar (bland annat planeringsstöd med flödesschema som tagits fram av myndigheten)

I avsnitt ett listas allmänna grundantaganden som enligt vår mening måste omprövas om Sveriges hantering av de långtidssjuka i covid-19 ska bli effektiv. I avsnitt två kommenteras innehållet i Socialstyrelsens delrapport till Uppdraget att ta fram en processmodell för rehabiliteringsinsatser för patienter med långvariga komplikationer efter covid-19. I avsnittet tre sammanfattar Svenska Covidföreningen vilka nationella satsningar som gjorts specifikt på långtidscovid under 2020, och vad som behöver göras för att även Sverige ska utforma en adekvat strategi för hanteringen av långtidscovid. Goda exempel finns att hämta inspiration från, såväl internationellt som i Stockholm och Östergötland.

Ladda ner hela rapporten här.

Fler nyheter