Kungliga vetenskapsakademien publicerar rapport om långtidscovid
Idag publicerar Kungliga vetenskapsakademien en rapport om långtidscovid som utgår från dagens kunskapsläge om prevalens, symtombild och teorier om vad som orsakar långtidssymtomen. Det påtalas att behovet av forskning och kunskap är stort, och att vi har ett unikt tillfälle att lära oss om postinfektiösa tillstånd.
Men framförallt konstateras någonting som vi som patientförening länge fört fram: Långtidskomplikationer av covid-19 är ett betydande folkhälsoproblem som ökar med smittspridningen, och Sverige har i jämförelse med många andra länder tagit längre tid på sig med att inrätta specialistmottagningar och att ta fram kunskapsstöd till sjukvården.
Vi hoppas att beslutsfattare inom myndigheter, vård och politik tar till sig av akademiens kritik, och på allvar börjar avsätta resurser för att bygga den kompetens som behövs för att hantera pandemins största patientgrupp. Detta görs bäst genom att följa de rekommendationer som Kungliga vetenskapsakademien lämnar i rapporten, och som stämmer överens med vad såväl Svenska Covidföreningen som WHO fört fram: Samtliga regioner bör inrätta en eller flera högspecialiserade mottagningar för patienter med långtidskomplikationer av Covid-19. Dessa mottagningar bör involvera kompetens från flera olika specialiteter och professioner.
Samarbetet mellan forskning och sjukvård behöver stärkas för att så snabbt det är möjligt ta fram ett vetenskapligt förankrat kunskapsunderlag om hur olika långtids- komplikationer av Covid-19 ska diagnosticeras och behandlas.
De drabbades erfarenheter är en viktig del av kunskapsinhämtning och måste på ett tydligare sätt bli en del av forskningsprocessen.
Myndigheter, professionella organisationer, patientföreningar och forskningsfinansiärer måste samarbeta för att säkerställa ett kunskapsbaserat omhändertagande av personer med långtidskomplikationer inom såväl primär- som sjukhusvården.
Läs hela rapporten här.
