Hanne Kjöllers slutsats har inget stöd i de studier hon hänvisar till. Det skriver Åsa Kristoferson Hedlund (ordförande), Emma Moderato (sekreterare) och Emma Mårtensson (talesperson) för Svenska Covidföreningen.
Efter att ha tittat på Agendas inslag om långtidscovid fattade Hanne Kjöller återigen pennan. Det var uppgifter i programmet hon inte fick ihop. Om långtidscovid inte är en kultursjukdom, hur kommer det sig då att man i Danmark räknar med att 5 procent av de smittade blir långtidssjuka medan Storbritannien uppger 10 procent?
Den som förutsättningslöst önskar finna svar på frågan varför datan skiljer sig åt tittar givetvis närmare på studierna. Grunden i forskningsmetodik är nämligen att resultat präglas av metod.
Men ivrig att återigen få landa i sin favoritförklaring – att orsaken bakom långtidssymtomen är ”social smitta och kulturell sjuklighet” – hoppar Kjöller över skillnader i studieupplägg. Konsekvensen blir nästintill komisk. I avsaknad av egna prevalensstudier har de danska myndigheterna nämligen hämtat siffran om 5 procent från en brittisk befolkningsstudie. Således är det knappast kulturella skillnader – eller olikheter i sjukförsäkringssystem för den
delen – som förklarar de olika siffrorna.
Föga förvånande beror skillnaderna i resultat i stället på skillnader i metod. Covid Symptom Study, som Danmark hämtat siffran om 5 procent ifrån, bygger på ett icke-representativt urval och egenrapportering i app. Den andra studien är gjord av Storbritanniens motsvarighet till SCB i syfte att få fram ett resultat som kan skalas upp på befolkningsnivå (10 procent). Att Danmark i oktober 2020 valde den tidigare siffran beror troligen på att det vid den tidpunkten saknades bättre underlag.
Men Covid Symptom Study har inte bara följt brittiska medborgare, utan även svenskar och amerikaner. Några skillnader mellan länder har inte kunnat påvisas. Är det någon förklaringsmodell som är utesluten är det således den
kulturella.
I brist på fakta ges fördomar fritt spelrum, och med en källhantering som Kjöllers fylls luckor lätt med egna preferenser. Det är beklagligt när ett sådant ogrundat resonemang – i syfte att misstänkliggöra både sjuka och deras talespersoner – ges utrymme på en av Sveriges största ledarsidor.
Åsa Kristoferson Hedlund
