Om postcovid

Vad är postcovid?

För de allra flesta som blivit sjuka i covid-19 går symtomen över. Samtidigt får vissa personer symtom som inte går över eller nya symtom som utvecklas senare men som kopplas till covid-19-infektionen. Det kallas för postcovid eller långtidscovid. En mer medicinsk term är Post Akut Covid-19 Syndrom (PACS).

Postcovid är ett paraplybegrepp snarare än en specifik diagnos eller sjukdom, och omfattar många olika symtom och följdkomplikationer. Symtomen kan också variera över tid och i omfattning. Olika patienter kan ha olika symtompaletter (olika fenotyper). Vissa får svåra symtom som har stor påverkan på det dagliga livet medan andra får mildare symtom.

Postcovid är multisystemiskt, vilket innebär att det kan påverka alla organsystem i kroppen. Vanliga symtom är hjärntrötthet, fatigue, kognitiva problem, hjärt- kärlkomplikationer, huvudvärk, smärta, långvarig feber och mag- och tarmproblem.

Många som har postcovid upplever försämring i sina symtom efter fysisk, mental och social aktivitet. Ett medicinskt begrepp för detta är PEM (post exertional malaise) vilket innebär ansträngningsutlöst försämring. Var gränsen går för vad som är för mycket belastning skiljer sig åt mellan olika personer, men varierar också för samma person mellan olika dagar.

Postcovid återfinns hos personer med en historia av sannolik eller säkerställd SARS-CoV-2-infektion, där symptom återfinns tre månader efter insjuknande, varat i minst två månader och som inte kan förklaras av en alternativ diagnos. Vanliga symtom inkluderar bland annat fatigue, andningssvårigheter, kognitiv dysfunktion som generellt påverkar daglig funktionsnivå. Symtom kan vara nytillkomna efter initial återhämtning från akut covid-19 eller ha kvarstått från den initiala sjukdomsfasen. Symtom kan också fluktuera eller återkomma över tid.

– WHO:s definition av postcovid

Vem drabbas?

Både personer som haft en svår akut covid-19-infektion och behövt vård på sjukhus och personer som har haft mildare akuta besvär och inte fått sjukhusvård kan få postcovid. Barn kan också få postcovid.

Hur många drabbas?

En del drabbade upplever att de blir bättre över tid, andra gör det inte. En del kan också bli sämre sent in i sjukdomsförloppet. Forskning pågår och vi kommer att lära oss mer om prognosen på sikt. Det står dock klart att alla inte tillfrisknar av sig själva. Ett inte obetydligt antal människor har varit sjuka i svårt funktionsnedsättande symtom sedan pandemins start. Enligt tidskriften The Lancet visar den hittills mest pålitliga studien att ungefär en av åtta, 12,7 procent, hade kvarstående symtom i tre till fem månader efter infektion (längre har man inte mätt i studien). I den studien har forskarna inte tittat på hur svåra eller funktionsnedsättande symtomen är.

Vad orsakar postcovid?

Sars-Cov-2 är ett nytt virus för människan och vi behöver fortfarande lära oss mer om långtidssymtomen det orsakar. I dagsläget vet man inte exakt vad som händer i kroppen vid postcovid, men det finns flera teorier som börjar få stöd i forskning. De teorierna är:

1. Viruset har i den akuta sjukdomsfasen orsakat skador på organ och nerver.
2. Viruset aktiverar immunsystemet som hos vissa personer överreagerar och angriper kroppens funktioner och organ, så kallad autoimmunitet.
3. Virusrester finns kvar i kroppens vävnader och orsakar inflammation som ger upphov till nya eller återkommande symtom.
4. Viruset påverkar celler på insidan av blodkärlen (endotel) och stör blodets levringsförmåga vilket påverkar syretillförseln, exempelvis via mikroskopiska blodproppar.

Forskningen effektiviseras av att många drabbats av postcovid samtidigt under pandemin. Det kan leda fram till bättre behandling och rehabilitering, och hjälpa till att upptäcka riskgrupper för att undvika att fler drabbas av långvariga symtom efter covid-19 infektion.

Läs mer

Du kan läsa mer om postcovid och olika symtom i vårt faktagranskade informationsmaterial Till dig som står nära någon med postcovid.

Kunskapswebinar om postcovid

Postcovid – vad händer?

Den 6 maj 2022 arrangerade vi tillsammans med Hjärt-Lungfonden, Kungliga vetenskapsakademien och Riksförbundet Hjärt-Lung kunskapsseminariet Postcovid – vad händer?

Medverkar gör bl.a. Judith Bruchfeld, docentöverläkare och infektionsspecialist vid KI, Michael Runold, överläkare Med Dr och lungspecialist KI, Marcus Ståhlberg, specialistläkare och docent kardiologi vid KS och KI, Malin Nygren Bonnier, docent och specialistsjukgymnast inom respiration samt Petter Brodin, professor i barnmedicin och immunologi vid KI.

Fast läkares hantering av postcovid

Söndagen den 30 mars 2023 anordnade Svensk Förening för Allmänmedicin ett webinarium om postcovid.

Hör överläkare i infektionssjukdomar Christer Lidman berätta om erfarenheter från postcovidmottagningen på Karolinska Huddinge. Därefter talar Petter Brodin, professor i immunologi och barnmedicin, om den forskning som pågår och vilka fynd som görs hos patientgruppen.