Det finns ett stort engagemang i hela världen för att lösa gåtan rörande postcovid. Ett stort antal kliniska studier pågår eller är i planeringsstadium. Hos forskare finns en växande optimism om att under år 2024 komma närmare gåtans lösning.
I Medscale Medical News definierar forskare fem förutsägelser som man på basen av uppmuntrande forskningsresultat anser vara centrala och också rimliga att kunna uppnå:
1. Vi kommer att få en bättre förståelse för varje postcovidtyp
De senaste årens forskning har lärt oss att postcovid inte är ett enhetligt och enkelt avgränsat tillstånd. Ett stort antal symptom har definierats och forskarna identifierar minst fyra olika fenotyper, undergrupper.
- Kroniskt fatiguesyndrom, huvudvärk, minnesproblem
- Respiratoriskt syndrom med hosta och andningsproblem
- Kronisk smärta
- Sensoriskt neurologiskt syndrom som bland annat orsakar störningar i lukt och smak
Om man lyckas identifiera specifika diagnostiska kriterier för varje fenotyp skulle det innebära att patienterna kan grupperas och behandling skräddarsys. Nisha Viswanathan, MD, The long COVID program UCLA Health, Los Angeles, uttrycker en förhoppning att alla hennes patienter under nästa år kommer att kunna få behandling som är baserad på den typ av postcovid, som just de upplever och de symptom de har. Framtida läkemedel kommer att ha olika angreppspunkter i sjukdomsförloppet och det blir en utmaning att hitta rätt behandling för varje patient.
2. Monoklona antikroppar kan komma att förändra spelplanen
Fortsatt förekomst av virus i kroppen ses som en möjlig förklaring till postcovid. Genom kloning av specifika vita blodkroppar kan man producera antikroppar som är riktade mot virusrester som finns kvar i kroppen och som håller immunsystemet aktiverat. Mindre studier har visat lovande resultat och större kliniska prövningar pågår bland annat vid University of California, San Francisco.
3. Paxlovid kan visa sig vara effektivt vid postcovid
Paxlovid är godkänt antiviralt läkemedel som används för behandling av den akuta infektionen med SARS-CoV-2. Detta i förening med fynden av kvarvarande virusrester hos många patienter med postcovid har motiverat ett antal nu pågående forskningsprojekt med Paxlovid. Behandling ges under en något längre behandlingstid än vid akut Covid-19. Förhoppningen är förstås att alla patienter skall svara på behandlingen. Det kan bli så att positiv effekt ses hos vissa patienter men inte hos andra och då ger studiernas design möjlighet att ta reda på vad det är för faktorer som kännetecknar patienterna med positivt svar. Med sådan kunskap kan man sedan individualisera behandling och välja ut de patienter som bör få antiviralt läkemedel.
4. Antiinflammatoriska läkemedel, som till exempel metformin, skulle kunna visa sig vara effektiva
Inflammation är en viktig komponent i de processer som äger rum i kroppen hos patienter med postcovid. Många av de markörer för inflammation som hittats hos patienter med postcovid liknar de fynd man brukar göra hos patienter med autoimmuna sjukdomar, som till exempel reumatoid artrit, som behandlas med antiinflammatoriska läkemedel.
Kraftfulla antiinflammatoriska substanser kan påverka många av de processer som ingår i immunsystem menar Grace McComsey, MD, som leder ”The long COVID RECOVER study” vid University Hospitals Health System, Cleveland, Ohio. Behandling av postcovid med sådana läkemedel väcker förhoppningar men ett problem är att vissa har många biverkningar. Så även om de skulle fungera så kvarstår frågan om vem som skall kunna få dem.
Metformin är ett billigt läkemedel som förutom sin effekt på sockeromsättning och metabolism också har en antiinflammatorisk effekt. I ett intressant forskningsprojekt, som publicerades i The Lancet Infecious Disease 2023 visade 14 dagars behandling av patienter med akut Covid-19 positiva effekter både på kort och lång sikt. Jämfört med placebo och ytterligare ett par läkemedelssubstanser kortade metformin det akuta sjukdomsförloppet och vid uppföljning efter 7 månader var risken att drabbas av postcovid 40% lägre hos de patienter som fått metformin.
5. Serotoninnivåer – och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRIs) – kan vara nyckeln till framgångsrik behandling av postcovid
Serotonin är en signalsubstans som finns naturligt i kroppen och bland annat fungerar som en budbärare mellan nervceller. Serotonin bildas både i centrala nervsystemet och i tarmen. Det är känt för sin roll i regleringen av humör, sömn, aptit och känslor av välbefinnande. Serotoninåterupptagshämmare (SSRI) används för att behandla tillstånd som depression och ångest, eftersom de ökar tillgängligheten av serotonin i hjärnan genom att förhindra dess återupptag i nervcellerna.
En av förra årets mest banbrytande studier publicerades i november i tidningen Cell. Man rapporterade här om lägre cirkulerande nivåer av serotonin i blodet hos patienter med postcovid än hos patienter som blivit friska efter en akut Covid-19-infektion. I studien testade man också i en råttmodell, där djuren infekterats med virus, att behandla med ett SSRI preparat och såg en positiv effekt på kognition. Forskare fann att reduktionen av serotoninnivåer delvis berodde på en bristfällig förmåga hos tarmen att ta upp tryptofan, en aminosyra som behövs för att serotonin skall kunna produceras i kroppen.
Michael Peluso, MD, verksam vid UCSF School of Medicine, San Francisco, hoppas kunna gå vidare och undersöka om ökade nivåer av serotonin hos patienter med postcovid kan leda till symptomförbättring. Om så är fallet blir nästa steg att undersöka om SSRI-preparat ökar serotoninnivån tillräckligt och som en följd härav reducerar symptom.
Marianne Hartford, docent och läkare
