Den 12 juli 2023 antog Europaparlamentet resolutionen Covid-19-pandemin: lärdomar och rekommendationer inför framtiden som adresserar postcovid i flera viktiga ställningstaganden. Europaparlamentet påpekar bland att det behövs en strategi för postakuta infektionssyndrom som på ett heltäckande sätt tar itu med hotet om kroniska sjukdomar efter en infektion.
Parlamentet uppmuntrar också till utbildning i vården och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om förekomsten av postcovid som en allvarlig sjukdom, i syfte att minska stigmatiseringen. Medlemsstaterna uppmanas att ta postcovidinfektioner hos barn på allvar samt att beakta de långsiktiga konsekvenserna när man fattar beslut om åtgärder eller upphör med restriktioner. Därtill erkänns vikten av multidisciplinära kliniker som tar hänsyn till ansträngningsutlöst försämring (PEM) och tillämpar de senaste rönen.
Här kan du läsa ett utdrag av de viktigaste punkterna i resolutionen.
Svenska Covidföreningen välkomnar särskilt att Europaparlamentet:
Påminner om att 65 miljoner människor i världen, och enligt WHO minst 17 miljoner människor i Europa, lider av postakuta komplikationer som orsakats av SARS-CoV-2 (postcovid), samtidigt som liknande postakuta infektionssyndrom också har observerats till följd av andra sjukdomar (p. 29).
Noterar att patienter lider av systemiska funktionsnedsättningar avseende flera organ, vilka ofta feldiagnostiseras som psykosomatiska och att ansträngningsutlöst försämring är ett centralt symtom på kroniskt trötthetssyndrom, men också har observerats hos ett antal postcovid-patienter, vilket är anledningen till att hänsyn måste tas till behoven hos patienter med ansträngningsutlöst försämring (så kallad pacing) (p. 30).
Påpekar att patienterna snabbt behöver diagnoser och behandling, och att det därför behövs riktad forskningsfinansiering för överbryggande och klinisk forskning och publicering av viktiga studier utifrån den (p. 30).
Påminner om att postakuta infektionssyndrom också utgör ett hot mot ekonomin, eftersom långvarig sjukdom hindrar människor från att återvända till arbetsmarknaden och ökar risken för att de får ekonomiska svårigheter (p. 30).
Mot bakgrund av framtida pandemier påpekar att det behövs en strategi för postakuta infektionssyndrom som på ett heltäckande sätt tar itu med hotet om kroniska sjukdomar efter en infektion (p. 30).
Framhåller att EU behöver en strategi för att hantera postcovid, med fokus på mer forskning, utbildning och medvetenhet inom primärvården (p. 204).
Påminner om vetenskapliga fynd med anknytning till postcovid och behovet av att offentliga myndigheter med hjälp av tillräckliga resurser och politiska insatser konkret stöder och hjälper människor som drabbats av det (p. 205).
Rekommenderar utveckling av meningsfull, särskild och målinriktad forskning, EU-omfattande överbryggande forskning och kliniska prövningar, med sikte på konkreta diagnoser och behandlingar (andra än huvudsakligen observationsstudier) och utbyte av jämförbara data, erfarenheter och bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar ökad samordning på EU-nivå för forskning om postcovid (p. 206).
Efterlyser en gemensam definition, biobanker, referenscentrum och register, inbegripet ett vaccinationsregister med förbättrad farmakovigilans på grundval av tydliga standardiserade EU-rapporteringsskyldigheter, för att på ett adekvat sätt ta itu med följderna av postcovid och allvarliga negativa effekter av vaccinering (p. 207).
Efterlyser ett erkännande av postcovid som en yrkessjukdom för sjukvårds- och socialomsorgspersonal (p. 208).
Efterlyser tillräcklig finansiering för grundforskning samt för överbryggande forskning och kliniska prövningar, såsom centrala studier om lovande ämnen, med meningsfullt och högkvalitativt deltagande av patienter med postcovid för att anpassa forskningsprioriteringarna till patienternas behov. Parlamentet förespråkar tillräckliga resurser för att utforma och utveckla adekvat behandling (p. 209).
Uppmanar medlemsstaterna att underlätta stöd, inbegripet telemedicin, hembaserad öppenvård och läkarbesök i hemmet för familjer eller personer med den dubbla arbetsbördan att arbeta och ta hand om barn, ungdomar eller föräldrar, och för hembundna eller sängbundna personer med vårdintensiva behov, såsom ansträngningsutlöst försämring i allmänhet (p. 210).
Erkänner vikten av certifierade tvärvetenskapliga öppenvårdskliniker och rehabiliteringscentrum för patienter med postcovid i alla EU-länder, som tar hänsyn till de särskilda behoven hos patienter med postcovid, däribland ansträngningsutlöst försämring, och som tillämpar de senaste rönen (p. 211).
Uppmuntrar till utveckling av riktade utbildningsprogram inom den medicinska sektorn och storskaliga kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om förekomsten av postcovid som en allvarlig sjukdom, i syfte att minska stigmatiseringen (p. 211).
Konstaterar att kvinnor drabbas betydligt oftare av postcovid och deras symptom är diagnostiseras ofta felaktigt som psykosomatiska, vilket inte bara är stigmatiserande utan också kan leda till skadlig behandling (p.211).
Med kraft uppmanar EU och dess medlemsstater att ta itu med det sedan länge kända problemet med att symptomen hos patienter med postcovid, postvac och ME/CFS felaktigt diagnosticeras som psykosomatiska (212).
Är bekymrat över att de lindriga symtomen har bidragit till färre diagnostiska tester och därmed lägre upptäcksgrad av fall av covid-19 hos barn. Parlamentet efterlyser ett register över barn och ungdomar med symtom på postcovid, tillsammans med lämplig uppföljning för att minimera sjukdomens effekter (p. 213)
Uppmanar EU och dess medlemsstater att ta postcovidinfektioner hos barn på allvar, särskilt risken för att utveckla långvarig funktionsnedsättning, genom att ta itu med särskilda utbildnings- och utvecklingsbehov och utveckla stödstrukturer såsom hemundervisning (p. 214).
Uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att beakta de långsiktiga konsekvenserna när man fattar beslut om åtgärder eller upphör med restriktioner, särskilt för de mest utsatta befolkningsgrupperna (p. 215)
Efterlyser mer forskning för att fastställa de bakomliggande orsakerna till postinfektiösa tillstånd, inklusive postcovid, postinfektiöst tillstånd efter covid-19, postvac och postakut infektionssyndrom och forskning om deras långvariga konsekvenser såsom utveckling av kroniskt trötthetssyndrom, samt utbyte av erfarenheter och strategier för att ta itu med följden av deras effekter (p. 216).
Efterlyser inrättandet av ett EG-nätverk med experter på dessa sjukdomar och med ett samordnat övervakningssystem, inbegripet data uppdelade på olika undergrupper från varje medlemsstat, även i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, där genomgående definierade fall och metoder används, och där tillståndens konsekvenser för hälsan, sysselsättningen och ekonomin ingår (p. 217).
Betonar behovet av ytterligare finansiering och prioriterade ansökningsomgångar för projekt som är inriktade på biomedicinsk forskning om postcovid, och av större erkännande av postcovid, inbegripet forskning om vacciners biverkningar på medlemsstatsnivå (p. 218).
Uppmanar kommissionen att använda finansiering från Horisont Europa för särskild och målinriktad forskning om postcovid och att eftersträva samarbete med läkemedelsindustrin och det europeiska partnerskapet om sällsynta sjukdomar för att finansiera forskning om postcovid (p. 219).
Understryker vikten av att tillhandahålla lämpligt bistånd och stöd till personer som lider av postcovid, inbegripet sjukdomar efter vaccinering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge lämpligt stöd till dem vars dagliga liv eller arbetsförmåga har påverkats, i syfte att undvika att postcovid blir en fattigdomsfälla (p. 220).
Erkänner behovet av förbättrad medicinsk utbildning och fortbildning för sjukvårds- och socialomsorgspersonal som arbetar med postcovid och att inkludera ME/CFS i det europeiska referensnätverket för sällsynta neurologiska sjukdomar (p. 221).
