Kategorier
Personliga berättelser

Dikt av Kira Engholm

Ett år, ja lite till.
 Sjukdom slog oss sönder.
 Livet har stått still. 
 Vi blev shackspelets bönder. 
 Snabbt slogs vi ut. 
 Fick ligga kvar vid kanten. 
 Vår nöd var akut. 
 Men inte fanns den varianten.
 Upp och spela sa de lärde.
 Ligg ej där och simulera. 
 Inget fel på erat blodvärde. 
 Ni har ångest, lätt att kurera. 
 Vi drog efter luft. 
 Våra hjärtan de rusa. 
 Vi sa "Det är tufft". 
 Nej symptomen är diffusa. 
 Värk och andnöd
 Feber och takykardi. 
 Vi behövde ert stöd. 
 Men i skymundan fick vi förbli.
 Sjuka sökte vi varandra. 
 En gemenskap växte fram. 
 Det fanns så många andra. 
 Vi kunde släppa våran skam. 
 Våra röster om än hesa. 
 Blev en stark och enad röst. 
 Låt oss berätta om vår resa. 
 Skänk oss hjälp och skänk oss tröst